Jan Ygge.
Foto: Dan Coleman
– Färgen är en helt subjektiv upplevelse. Inga två människor ser en färg likadant. Om jag ber dig beskriva hur du ser "rött" så blir det ganska svårt, eller hur? Du har lärt dig att rött är en viss färg för att någon under din uppväxt benämnde denna färg så men sen kan du uppfatta nyanser av rött som jag kanske uppfattar som orange och så vidare, säger Jan Ygge och fortsätter:
– Färgen på föremål (klänningen) är också oerhört beroende på vilket ljus du betraktar den i. Tänk på när du åker på motorvägen mitt i natten på in mot en tätort. Då är det svårt att se färgen på bilarna du passerar, eller hur? Det beror på orangea ljuset från gatubelysningen.
Att se färg är en bonus för människan som tillsammans med övriga primater verkar vara det enda däggdjur som har den förmågan. Hundar och katter ser bara begränsat med färger, eftersom de har en röd-grön färgdefekt, det vill säga att de har svårt att skilja på röda och orangea färger. Andra djur, som fåglar, fiskar, reptiler och insekter, har ofta ett utmärkt färgseende, ibland mycket bättre än primaterna. Varför andra däggdjur inte ser färg är ett mysterium.
Olika frekvens ger olika färg
Ljuset är en vågrörelse och olika färger svarar mot olika frekvenser (våglängder) på ljuset. Det mänskliga ögat kan se mellan ungefär 380 och 740 nanometer. Det kortvågigaste ljuset vi kan se är violett medan mer långvågigt ljus svarar mot färger från blått, grönt, gult och orange till rött, vilket är det mest långvågiga ljus vi kan uppfatta. När alla våglängder på ljuset blandas blir det vitt ljus. Detsamma händer när vi blandar blått ljus med gröngult och rött (435, 545 respektive 700 nanometer).
Genom att blanda dessa tre olika våglängder kan alla färger skapas som det mänskliga ögat kan uppfatta, upp till tio miljoner olika färger.
Tapparna styr färgseendet
Att vi kan se färg beror på tapparna i näthinnan. Det finns tre olika typer av tappar och de är känsligast för varsin färg: blått, grönt och rött. Eftersom vi kan se många fler färger än dessa tre grundfärger blir vår synupplevelse en blandning av grundfärgerna i olika proportioner.
Detta var något som de franska impressionisterna utnyttjade. Med hjälp av små prickar i olika färger skapade de nya färgblandningar som när de betraktades på avstånd bildade nya vackra färger i tavlan. Och om du tittar på riktigt nära håll på bilden i en färg-tv kan du se att rutan är uppbyggd på samma sätt med tre prickar eller streck i rött, grönt och blått. Blandningen skapar alla de färger du kan se när du tittar på tv.
– Genom dessa tre olika typer av tappar brukar vi kalla mänsklig syn för trikromat. Trikromatisk syn är unik för primater, eftersom andra däggdjur bara har två typer av tappar och därför kallas dikromater. säger Jan Ygge.
Tjurar kan inte se rött
Det gäller bland annat hundar, katter och nötdjur, som kan se blått, grönt och gult, men inte orange och rött.
– Det är ju ganska märkligt när man tänker på att de spanska tjurfäktarna använder röda skynken för att reta tjuren, trots att tjuren alltså inte kan se rött, säger Jan Ygge.
Kvinnor ser fler färger
På senare tid har det kommit studier som visar att vissa kvinnor har en ytterligare cell som ser någonstans i området violett/brunt.
– Det ger vissa kvinnor en utökad färgupplevelse, något som beror på att kvinnor har två X-kromosomer. Färgseendet är kopplat till X-kromosomen och kan därför ge upphov till ytterligare färgdetektorer. De flesta människor kan uppfatta omkring tio miljoner färger, men en kvinna med tetrakromatisk syn kan se omkring 100 miljoner olika färger, säger Jan Ygge.
Alla människor har olika färgupplevelse. Vissa är färgsvagare än andra.
– Jag vill avstå från att kalla dem färgblinda eftersom total avsaknad av förmågan att se färg är ytterst sällsynt. Istället vill jag kalla dem för färgsvaga. Det är en glidande skala där vi ofta har en viss gräns för vad som är tillåtet för till exempel piloter, säger Jan Ygge.
Åtta procent färgsvaga
– Eftersom färgseende är kopplat till X-kromosomen så är det vanligare att pojkar har en viss färgsvaghet än att flickor har det. Färgsvaghet av betydelse finns i upp till åtta procent av pojkarna och männen (beroende på var vi sätter gränsen för färgsvaghet), säger Jan Ygge och fortsätter:
– Skillnaden i färgupplevelsen av klänningen tror jag beror på minst två saker, nämligen ljuset som belyser klänningen och individuella variationer i färguppfattningen.
Se klänningen på svt.se
Läs mer om ögat