Gå direkt till textinnehållet

Ögonbottenfotografering

Ögonbottenfotografering betyder att vi fotograferar näthinnan och synnerven i ögats bakre del. Vi fotograferar ögonbottnen för att dokumentera sjukdomar och kunna följa upp eventuella förändringar över tid.

Innan fotograferingen får du droppar i ögat som gör att pupillen öppnar sig och blir större. Efter cirka en halvtimme, eller när pupillerna är tillräckligt stora, kan vi fotografera din ögonbotten.

Undersökning

Vid fotograferingen får du vila hakan mot ett stöd och trycka pannan mot kamerans pannband. Vi riktar in ljuset i puillöppningen och du får titta åt flera olika håll medan vi fotograferar din ögonbotten.

Fotograferingen sker med digitalkamera och blixt.

Resultatet av fotograferingen

Du får vanligen besked om resultatet direkt. Bilderna ligger i din journal, vilket gör att senare tagna bilder kan jämföras med tidigare tagna bilder.

Den vanligaste orsaken till misslyckade fotografier är grumlingar inne i ögat, såsom

  • linsgrumlingar (grå starr)
  • grumlingar i glaskroppen
  • ärr i hornhinnan.

Även en pupill som inte har vidgats tillräckligt eller stora brytningsfel kan påverka kvaliteten på bilden.

Efter undersökning

Pupillerna förblir stora i ett par timmar och i vissa fall ända till nästa dag. Till dess att pupillen återfått sin naturliga storlek påverkas synskärpan och du ska undvika att köra bil. Du kan känna dig bländad av starkt ljus. Ett par solglasögon minskar besvären. Det närmaste dygnet efter undersökningen kan du se lite suddigt, men det går över.

I ytterst sällsynta fall kan de pupillvidgande dropparna framkalla en akut tryckstegring i ögat på grund av att kammarvinkeln där vätskan rinner ut är trång. Den akuta tryckstegringen inträder i allmänhet inom ett dygn efter fotograferingen och ger både värk och dimsyn. I sådana fall bör du omgående söka hjälp.

Granskare Urban Amrén, överläkare

Sidansvarig Webbredaktionen

Uppdaterad
13 december 2018