Gå direkt till textinnehållet
Start > Nyheter > 2019 års Nobelpris om syrebrist i celler av stor betydelse för ögonforskning

2019 års Nobelpris om syrebrist i celler av stor betydelse för ögonforskning

11 oktober 2019

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, för upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång, har banat väg för förståelsen av många ögonsjukdomar.
– Mekanismerna för att känna av syrebrist är grundläggande för att förstå hur syrebristen kan bli sjuklig och leda till ögonsjukdomar. Den förståelsen kan ge upphov till framtida behandlingar, säger Helder André, forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet.

En ung man med mörkt hår och blå tröja.
Helder André. Foto: Johanna Hanno
Helder Andrés forskargrupp studerar kärlsjukdomar i ögonen, särskilt den våta formen av åldersrelaterad makuladegeneration (gula fläcken-sjukan). Specifikt forskar gruppen om hur syrebrist påverkar bildningen av skadliga nya blodkärl och hur kunskaperna kan omvandlas till nya behandlingar.

Helder André, hur ser du på upptäckterna bakom 2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin?

– Jag tycker att Nobelförsamlingens beslut är mycket spännande och ett absolut berättigat vetenskapligt erkännande av pristagarnas upptäckter. Dels sättet som celler känner av syre, vilket är unikt ur ett molekylärt perspektiv, dels också hur viktiga de här grundläggande upptäckterna är för att förstå sjukdomar som cancer, anemi och sårläkning, för att bara nämna några.

Min doktorsavhandling handlade om molekylära mekanismer bakom regleringen av syrebrist, i professor Lorenz Poellingers laboratorium vid Karolinska Institutet. Han var en framstående hypoxiforskare, som tyvärr avled 2016.

I allmänhet, vilken betydelse har upptäckterna för ögonforskningen?

– Syrebrist i ögat är i många fall fysiologiskt sett något normalt. Men den är också förknippad med många ögonsjukdomar, särskilt sådana som är relaterade till bildandet av nya blodkärl, såsom den våta formen av åldersrelaterad makuladegeneration, kärlförändringar i ögats näthinna hos för tidigt födda barn och personer med diabetes samt ögontumörer.

Mekanismerna för att känna av syrebrist är grundläggande för att förstå hur syrebristen kan bli sjuklig och leda till ögonsjukdomar. Den förståelsen kan ge upphov till framtida behandlingar.

På vilket sätt har fynden påverkat din egen forskning?

– År 2015 upptäckte min forskargrupp att de molekylära mekanismerna bakom regleringen av syrebrist är central för våt åldersrelaterad makuladegeneration. Sedan dess har vi ägnat oss åt att studera vad som skapar syrebrist-obalansen på molekylär nivå och även hur vi specifikt kan rikta in möjlig behandling på cellerna som känner av syrebristen.

Vad hoppas du att detta kommer att leda till i framtiden när det gäller ögonsjukdomar?

– Jag tror att Nobelpriset 2019 för hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång, kommer att ge ögonområdet mycket större uppmärksamhet, eftersom syrebrist spelar en så viktig roll inom både fysiologi och patologi. Jag är säker på att vi kommer att se en både ökad grundforskning och translationell forskning, vilket i slutänden gynnar patienterna.

Text: Helena Mayer

Uppdaterad
4 februari 2021