Rune Brautaset – forskar om ögats struktur och funktion
Rune Brautaset är professor i optometri vid Karolinska Institutet (KI). Han forskar om ögats struktur, funktion och ögonsjukdomar i nära samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus.
Innan han kom till Sverige utbildade sig Rune till optiker i Norge och England och fick sin legitimation 1998. Tiden i England blev starten på hans forskarkarriär inom samsynsproblematik och dubbelseende, ett område han senare disputerade inom.
Kärleken förde honom till Sverige, där han började arbeta vid KI. Med tiden skiftade hans fokus mot ögats struktur och funktion. År 2021 utsågs Rune till Sveriges första professor i optometri.
Koppling mellan synproblem och vävnadsförändringar i ögat
Målet är att hitta samband mellan strukturella förändringar i ögat och synfunktion.
– Detta är särskilt viktigt hos patienter som inte själva kan uttrycka sina synproblem, eller vid sjukdomar som i utgångspunkten inte är en ögonsjukdom som till exempel vid multipel skleros (MS), säger Rune.
MS är en sjukdom som påverkar nerverna i hjärnan och ryggmärgen, där ett vanligt symtom är försämrad syn*. Runes forskargrupp undersöker hur MS påverkar nervstrukturen i ögat och hur mätning av synnerven korrelerar med patientens faktiska synförmåga.
Så förändrade Rune Brautaset optikeryrket i Sverige
Rune har haft en avgörande roll i att utveckla optikeryrket i Sverige från ett hantverksyrke till en klinisk profession.
– Jag har jobbat för att optiker ska fokusera mera på det kliniska, precis som i England där optiker ansvarar mera för upptäckt och uppföljning av sjukliga förändringar, medan andra hanterar glas och bågar, berättar han.
Han var med och startade en efterutbildningskurs för optiker, som sedan blev nuvarande magisterutbildning. Tack vare Runes insatser har S:t Eriks Ögonsjukhus gått från att ha fem optiker till att idag ha mellan 30 och 40, med betydligt högre klinisk kompetens.
– Många inom ögonsjukvården har idag insett vilken kompetens optiker faktiskt har. Optiker med magisterutbildning eller motsvarande, får beställa och använda vissa läkemedel för att kunna göra bättre kliniska undersökningar och bedömningar. Det är det viktigaste framsteget inom optometri som jag själv har bidragit till, säger Rune.
Samsynsproblem – ett försummat område inom ögonforskning
Trots sina stora framgångar återvänder Rune ofta i tanken till sitt ursprungliga forskningsområde, samsynsproblem.
– Många upplever huvudvärk och trötthet vid skärmarbete eftersom ögonen inte orkar koordinera i tvådimensionella miljöer. Där skulle jag vilja ha mer forskning och hitta nya behandlingar. Det är en grundförutsättning för att vi ska orka arbeta i den utsträckningen som dagens skolmiljö och arbetsliv kräver, förklarar han.
Rune efterlyser mer forskning kring dessa problem, särskilt hos barn.
– Vi skulle troligen få bättre skolresultat om vi identifierar och behandlar enklare samsynsproblem tidigt hos barn. Tyvärr är det svårt att få finansiering till den typen av projekt, säger han.
Forskning vid KI och S:t Eriks Ögonsjukhus – fokus på glaukom
Forskargruppen som Rune leder arbetar med datamodellering och analys av strukturavbildning. En av teknikerna för strukturavbildning heter optisk koherenstomografi (OCT), och är en avancerad teknik som gör det möjligt att visualisera näthinnans alla nerv- och cellager, helt utan att ta vävnadssnitt eller vidröra ögat.
Rune beskriver ett aktuellt projekt som sker i samarbete med Pete Williams grupp vid S:t Eriks Ögonsjukhus, där de tillsammans undersöker om en vitaminblandning kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid glaukom.
– Om vi lyckas visa effekt, kommer vi att ha en behandling för en mycket vanlig sjukdom som finns i hela världen, en behandling som inte kan patenteras och som kan gynna ögonhälsan globalt, förklarar Rune.
Ett annat pågående projekt som enligt Rune har stor potential är inom Lebers hereditära optikusneuropati (LHON), en ärftlig sjukdom som påverkar synnerven. Individer som bär på anlaget har en gendefekt och kan gå från normal syn till synskadad på mycket kort tid. Sjukdomen drabbar främst män mellan 15 och 35 år, men kan även förekomma hos både yngre och äldre.**
– Vi vill kunna hitta en bromsmedicin så att sjukdomen inte utvecklas, och så småningom även en bot. Vi har ett register för att samla in så många personer som möjligt som bär på anlaget, berättar han.
Utvecklingen av instrument för ögonundersökningar
Runes forskargrupp har haft flera betydelsefulla samarbeten med internationella medicintekniska företag, framför allt inom utvecklingen av instrument för ögonundersökningar.
Gruppen har bland annat bidragit till att ta fram normalvärden för OCT, en teknik som idag är central inom ögonsjukvård. Arbetet har genomförts i samarbete med ledande medicintekniska företag som Canon Medical Systems. Dessa normalvärden används idag i utrustning världen över.
– Vi har hjälpt till att ta fram normaldatabaser som används i mätningsinstrument globalt. Min grupp har också gett input på mjukvara och användarvänlighet, på så sätt har vi bidragit till instrumentens precision och pålitlighet, säger Rune.
S:t Eriks Ögonsjukhus – idealiskt för klinisk forskning
Sjukhuset erbjuder mycket goda förutsättningar för forskning och kliniska prövningar.
– Mycket forskning kräver tillgång till patienter och här finns det bra förutsättningar för det, eftersom vi har tillgång till friska, misstänkt sjuka och sjuka patienter från hela Sverige. Det gör oss attraktiva både för forskare och läkemedelsföretag som vill starta kliniska studier, berättar han.
Interprofessionellt samarbete – framtidens vård
Vården har länge präglats av ett protektionistiskt synsätt, där yrkesgrupper har haft strikt avgränsade uppgifter. Rune ser i stället ett interprofessionellt arbetssätt som vägen framåt, där de olika kompetenserna samverkar över yrkesgränser, för patientens och samhällets bästa.
– Det viktigaste är att patienten står i centrum. Vi måste utgå från vad som är mest kostnadseffektivt och hållbart för samhället, inte minst när befolkningen blir allt äldre. Vården måste bli mer effektiv eftersom resurserna inte kommer att öka, säger Rune.
Han betonar även att utbildningen bör spegla detta synsätt, med gemensamt lärande mellan yrkesgrupper.
– Genom att förstå varandras kompetenser kan vi arbeta effektivare tillsammans. Om varje yrkesgrupp får använda sin fulla potential blir vården både bättre och mer kostnadseffektiv, förklarar han.
Så vill Rune Brautaset forma framtidens ögonvård
Rune blickar framåt med tydliga mål. Han vill se en bredare utbildning, nya behandlingsmöjligheter och en mer effektiv ögonsjukvård.
– Jag vill att vi, S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, ska kunna utbilda läkare, ögonläkare, optiker, ögonsjuksköterskor och ortoptister. Tanken är att vi tillsammans ska utbilda alla ögonprofessioner, inte bara läkare och optiker. Det tycker jag att vi som det enda ögonsjukhuset i landet och det största medicinska universitetet tillsammans borde kunna åstadkomma, säger han.
Ett annat viktigt fokus för honom är glaukomforskning och utveckling av kostnadseffektiva behandlingar för sjukdomen.
– Jag hoppas kunna bidra inom glaukomforskning, hitta behandlingsmöjligheter som kan komma väldigt många människor till godo, till en mycket låg kostnad. Det skulle vara väldigt roligt att kunna vara med och bidra till det, säger Rune.
Han strävar också efter att göra ögonsjukvården mer effektiv genom att utnyttja yrkesgruppernas samlade kompetens.
– Vi behöver skapa en ögonsjukvård där de olika professionernas kompetens utnyttjas på bästa sätt, så att vården blir så bra som möjligt för patienten och så kostnadseffektiv som möjligt för samhället, förklarar han.
Författare: Susanne Kunda
Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)
Källor
*Multipel skleros – MS - 1177
**Lebers hereditära optikusneuropati - 1177 för vårdpersonal
- Uppdaterad: 13 november 2025