För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Om kakor
En kvinna med glasögon står framför en träbänk.
Foto: Eva Tov

Maria Nilsson – forskar om näthinnans struktur och funktion

Maria Nilsson är lektor och docent vid Karolinska Institutet (KI) och har ett nära samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus. Hon började sin yrkesbana som optiker och blev legitimerad år 2003 efter studier vid KI.

Vägen dit var inte självklar då hon hade flera intressen, men en sak var tydlig, hon hade en stark dragning till fysik och optik.

Maria disputerade år 2008 som den fjärde optikern att disputera i Sverige, och den första kvinnliga. Idag är hon legitimerad optiker, forskare och utbildare med ett starkt engagemang för att utveckla svensk optometri.

Etablering av OCT-teknik inom svensk ögonsjukvård

Efter utbildningen fanns fortfarande en stark vilja att fördjupa sig inom området. Maria kände inte sig riktigt klar. Ett sommarbesök som gästforskare vid University of Houston blev ett avgörande steg då hon fick fördjupa sina metodkunskaper inom Optical Coherence Tomography (OCT), en teknik som har revolutionerat ögonundersökningar och som ännu inte var fullt etablerad inom svensk ögonsjukvård.

Tekniken gör det möjligt för optiker att se inuti ögats olika cellager och nerver, för att hitta felaktigheter eller upptäcka sjukdomar, helt utan att vidröra ögat. Maria var en av dem som tidigt insåg den stora potentialen i OCT-tekniken och bidrog till att etablera den i Sverige, både inom optikerutbildningen och ögonsjukvården.

– Det har varit fantastiskt lärorikt och roligt. Professor Jan Bergmanson bjöd in mig till Houston och jag blev omedelbart fascinerad av OCT-tekniken. Det var en ny metod med stor potential att studera näthinnans lager hos patienter, säger hon.

Engagemang som lagt grunden för klinisk optometri

Samma år som Maria disputerade startade magisterprogrammet i klinisk optometri vid KI. Hon fick i uppdrag att bygga upp den kliniska miljön, där avancerad avbildningsteknik och synfältsundersökningar integrerades i utbildningen. Denna satsning har format dagens optometriska verksamhet, stärkt optikerns och optometristens roll i ögonsjukvården och lagt grunden för den kliniska optometriska forskningen i Sverige.

Nyfikenhet som drivkraft

I sitt arbete kombinerar Maria undervisning, forskning och administrativt kvalitetsarbete. Hennes motivation kommer från en genuin nyfikenhet, och inspirerande kollegor som vill utvecklas och utmanar sig själva.

– Jag tror att jag i grund och botten är väldigt nyfiken på nästan allt. Varje dag undrar jag vad kan den här dagen ge? Vad ska överraska mig idag? Utöver det är vetgiriga, ambitiösa och utmanande doktorander och studenter helt avgörande för arbetsglädjen, säger Maria.

Forskning inom både vanliga och sällsynta ögonsjukdomar

Marias forskning fokuserar på sambandet mellan näthinnans struktur och funktion vid olika tillstånd som påverkar synförmågan. Hon leder ett forskarteam som bland annat arbetar med att förebygga synnedsättning kopplad till de vanligaste ögonsjukdomarna. Bland dessa finns glaukom, som orsakas av förhöjt ögontryck, samt åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en synnedsättning som främst drabbar personer över 60 år*. Teamet studerar även diabetesretinopati, ett tillstånd som innebär skador på näthinnan till följd av diabetes**.

Samtidigt betonar Maria vikten av att inte bortse från de mer sällsynta sjukdomarna, såsom ögonmelanom – en form av ögoncancer***.

– Det är viktigt att både behandla vanliga ögonsjukdomar och utveckla avancerade metoder för svåra eller ovanliga tillstånd, på ett hållbart sätt. Sådan forskning kan få stor betydelse för individen, exempelvis genom att återställa förlorad syn, förklarar hon.

LHON – ögonforskning med stor potential

Ett forskningsområde som engagerar Maria särskilt mycket är Lebers hereditära optikusneuropati (LHON), en ärftlig ögonsjukdom som kan leda till plötslig och bestående synnedsättning. Forskningen inriktar sig på att identifiera riskfaktorer och tidiga tecken på sjukdomsutveckling.

– Vår forskning fokuserar på att identifiera riskfaktorer för synnedsättning hos personer med anlag för LHON. Genom att analysera bilder från både drabbade och anlagsbärare med avancerad avbildningsteknik utvecklar vi metoder för att koppla strukturella förändringar i ögat till synnedsättning, berättar Maria.

Maria och kollegorna ser också möjligheter att i framtiden förebygga sjukdomsutbrott med neuroprotektion, som innebär att skydda ögats nerver innan skadan sker.

Ledande ögonforskare på S:t Eriks Ögonsjukhus

För Maria är S:t Eriks Ögonsjukhus en viktig plattform för fortsatt forskning.

– Här finns Sveriges ledande ögonforskare, kunniga pedagoger och utbildare, doktorander och studenter samt unika patientkohorter, säger hon.

Närheten till KI möjliggör dessutom nationella och internationella samarbeten inom medicinsk forskning. I samverkan med sjukhuset vill Maria stärka optometrisk forskning, driva breda utbildningssatsningar kopplade till ögonsjukvård, samt stärka sjuksköterskors möjligheter att företräda sin profession inom akademin.

– En viktig del i detta arbete är att bidra till finansiering och handledning av fler doktorandprojekt. Det är avgörande för yrkesgruppernas möjlighet att företräda sina egna ämnesområden i akademin, både inom utbildning och forskning, berättar Maria.

Maria blickar framåt – fler resurser, snabbare resultat

Maria ser helst en framtid där pågående projekt får fortsätta växa med rätt resurser.

– Jag vill helst fortsätta med de projekt som redan pågår, men engagera fler forskare, vara obegränsad i att köpa in material och utrustning, för att resultaten ska komma snabbare och så snart som möjligt komma patienterna till nytta, förklarar hon.

   

Författare: Susanne Kunda

  

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)

Källor

*Makuladegeneration, åldersrelaterad (AMD)

**Diabetesretinopati - 1177

***Ögoncancer - S:t Eriks Ögonsjukhus

  • Uppdaterad: 13 november 2025