För att webbplatsen ska fungera bra för dig och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den, använder vi kakor.
Om kakor
En kvinna håller i ett konstverk.
Foto: Eva Tov

Abinaya Priya Venkataraman – forskar inom ögats struktur och funktion

Abinaya Priya Venkataraman är lektor och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet (KI) och har ett nära samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus i sin forskning. 

Hon växte upp i södra Indien och utbildade sig till optometrist vid Elite School of Optometry i Chennai. År 2012 flyttade hon till Sverige för att doktorera i biologisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Därefter blev hon docent vid KI. 

Ögonforskning som förbättrar diagnostik och behandling

Abinaya tillhör forskargruppen som leds Rune Brautaset, där hon arbetar med att identifiera och utvärdera avbildningstekniker och biomarkörer för tidig diagnos, prognos och behandlingsuppföljning vid ögonsjukdomar. 

Biomarkörer är mätvärden som kan underlätta bedömning av ögonhälsa, upptäcka sjukdomar och följa sjukdomsutveckling över tid. Abinaya utvärderar även nya metoder för att mäta synfunktion samt undersöker strukturella biomarkörer och sambandet mellan struktur och funktion i ögat. 

Drivs av att göra verklig nytta för patienten

Motivationen kommer från viljan att verkställa forskningsresultaten i praktiken. Tanken på att Abinayas arbete kan leda till tidigare upptäckt av ögonsjukdomar, bättre behandlingar och till och med förebyggande av synproblem är också en stark drivkraft hos henne.

– Det som motiverar mig är att det jag jobbar med faktiskt kommer till användning i vården, oavsett om det är något stort eller litet. I slutändan handlar det om att ge patienter bättre vård och, förhoppningsvis, bättre livskvalitet, förklarar Abinaya.

Ny kamera visar näthinnans celler i detalj

Ett projekt som engagerar Abinaya extra mycket är introduktion av en högteknologisk kamera baserad på adaptiv optik. Kameran har mycket hög upplösning som gör det möjligt att se detaljerade strukturer i näthinnan, såsom de minsta blodkärlen och enskilda celler.

 – Den här tekniken är särskilt användbar vid neurologiska sjukdomar och sjukdomar som påverkar näthinnan, eftersom den möjliggör övervakning av hur näthinnans celler förändras över tid eller i samband med en behandling, berättar hon med stor entusiasm. 

Ögonforskning som möter framtidens vårdbehov

Eftersom ögonsjukdomar ökar i takt med en allt äldre befolkning blir det ännu viktigare att använda ny teknik på rätt sätt för att möta framtidens vårdbehov, menar Abinaya. Hon betonar att optometri är mycket bildbaserad och att AI kan bli ett viktigt verktyg för att effektivisera och avlasta vården, förutsatt att tekniken testas och införs på rätt sätt. 

– Teknikutvecklingen går mycket snabbare nu än för 10–20 år sedan. Det räcker inte med ny teknik i sig, utan forskning behövs för att testa, verifiera och implementera den i vården på ett säkert och effektivt sätt. Det är den stora utmaningen. Vi behöver fler kliniska studier och mer resurser för att lyckas med det, säger hon.

Om möjligheten fanns skulle Abinaya vilja starta en stor klinisk studie för att testa avancerad avbildningsteknik och AI i ögonvården. 

– Ett sådant projekt skulle kunna ge tidigare diagnoser och bättre uppföljning redan vid första kontakten med optikern, och på så sätt minska belastningen på vården, säger hon. 

Hon lyfter också att det finns stora utmaningar i att skapa ett närmare samarbete mellan forskning och klinisk vård, och att tid och finansiering är avgörande för att lyckas.

"Flera år av hårt arbete bakom varje liten upptäckt"

Även om det ibland kan vara utmanande älskar Abinaya sitt arbete som forskare. För henne handlar forskning inte bara om resultat, utan också om hårt arbete och modet att testa nya idéer.

– Allt som har med ögat och synen att göra är fascinerande och det finns alltid något nytt att lära sig, det gäller att våga experimentera. Men forskning innebär också utmaningar, och bakom varje liten upptäckt kan det finnas flera år av hårt arbete, berättar hon.

S:t Eriks Ögonsjukhus – forskning nära vården

S:t Eriks Ögonsjukhus har en viktig roll inom svensk ögonvård. Det är Sveriges enda ögonsjukhus, en plats där kliniska experter och forskare arbetar sida vid sida i en internationell miljö, med modern utrustning och god infrastruktur. Här finns ett brett samarbete mellan olika yrkesgrupper för bästa möjliga vård.

– På S:t Eriks Ögonsjukhus samarbetar kliniska och akademiska experter på ett interprofessionellt sätt i en internationell och modern forsknings- och klinisk miljö, förklarar hon.

Framtiden – stötta nästa generation ögonforskare

För Abinaya är framtiden inte bara ny teknik, utan också att inspirera nästa generation att driva ögonforskningen vidare.

– Jag vill fortsätta handleda nästa generation av forskare inom optometri och ögonforskning, eftersom vi behöver fler som driver utvecklingen framåt, särskilt nu när befolkningen lever längre. Vi måste hitta bättre och mer effektiva sätt att ställa diagnoser och behandla, berättar hon.

   

Författare: Susanne Kunda

  

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)

  • Uppdaterad: 13 november 2025