Gustav Stålhammar – forskar inom ögononkologi och ögonpatologi

Dessutom ansvarar han för diagnostiken vid sjukhusets patologisektion, som är Sveriges enda laboratorium för ögonpatologi. Parallellt leder han en forskargrupp med fokus på ögononkologi och ögonpatologi vid KI, i samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus.

Från flygvapenpilot till ögononkolog och patolog

Som ung hade Gustav Stålhammar helt andra drömmar. Men under lumpen väcktes hans medicinska intresse när han fick ansvar för sjukvården i sin patrull.

– Som barn ville jag egentligen bli flygvapenpilot, men det var väldigt intressant att vara på sjukhus när jag gjorde lumpen. Det kändes naturligt att söka läkarprogrammet, berättar han.

Efter läkarexamen provade han på ST inom patologi i ett år, men trivdes inte riktigt i rollen som helhet. När han sedan började sin ST på S:t Eriks Ögonsjukhus fick han kontakt med ögonpatologilabbet och insåg snart att kombinationen ögon och patologi passade honom perfekt.

– Det var kärlek vid första ögonkastet. Min ST var jättekul från första dagen, säger Gustav.

Jakten på en bättre prognos vid uvealt melanom

Motivationen i arbetet är tydlig. När Gustav först började arbeta med patienter inom ögononkologi blev det tydligt hur stort behovet var. Uvealt melanom, en form av ögoncancer, är fortfarande en av få cancerformer där överlevnaden inte förbättrats på över 50 år, trots stora framsteg inom andra cancersjukdomar. Just den insikten väckte hans starka drivkraft att forska. Han insåg att det finns möjlighet att göra verklig skillnad för patienternas liv.

– Våra patienter lider av aggressiva tumörsjukdomar som kan leda till döden. För de flesta andra cancerformer har överlevnaden förbättrats enormt sedan 1970-talet, men för uvealt melanom är prognosen i stort sett oförändrad. Det gör att man känner att vi måste göra något. Det är en stark drivkraft, säger han.

Tilläggsbehandlingar mot återfall vid uvealt melanom

Ett stort fokus ligger på att utveckla tilläggsbehandlingar som minskar risken för återfall vid uvealt melanom. Två stora kliniska prövningar med start år 2025 är på gång. ATOM-studien, där S:t Eriks Ögonsjukhus deltar som ett av många andra centra i världen, undersöker immunterapin tebentafusp, som fungerar för ungefär hälften av patienterna. Patienten behöver ha en viss typ av immunförsvar för att behandlingen ska fungera. Den andra studien, ADJUMP, undersöker om behandling av levern kan förbättra överlevnaden.

Vård och forskning behöver integreras på ett hållbart sätt

Utmaningarna är många, både medicinska och organisatoriska. Det riskerar att bromsa framstegen inom klinisk forskning.

– Att få forskargruppen att leva och frodas är inte självklart. Många unga kollegor som överväger en forskarkarriär backar när de inser att det ofta innebär hårt arbete med knappa resurser. Vi riskerar faktiskt en kris med brist på kliniska forskare framöver, förklarar Gustav.

För att säkra framtiden för utveckling av nya behandlingar måste vård och forskning integreras på ett hållbart sätt menar Gustav. Idag är huvudmannaskapen för vård och forskning separata, och varken regioner eller universitet är villiga att finansiera läkare som forskar.

– Utan klinisk forskning blir det inga nya behandlingar, inga nya diagnostiska prover, inga framsteg för patienterna. Historiskt har just klinisk forskning varit en framgångsfaktor för både Sverige och för västvärlden och vi måste värna det, förklarar han.

S:t Eriks Ögonsjukhus – ett forskningscentrum i världsklass

Sjukhuset har en unik roll inom ögononkologi. Vården av patienter med ögontumörer och all ögonpatologi är nationellt centraliserad till S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Det gör att vi har en komplett bild av sjukdomen i hela befolkningen. Resultaten blir representativa för alla regioner, och både diagnostik, behandling och forskning kan optimeras. Det stärker vår position som både nationellt och internationellt ledande, säger han.

Gustav förklarar att kombinationen av kliniskt arbete och patologi gav en helt ny dimension. Det vanliga är att patologen sitter i en annan byggnad och aldrig träffar patienten, medan de kliniskt verksamma läkarna kan ha svårt att förstå patologens perspektiv.

– Jag är den enda i Sverige som både är ögonläkare och patolog, och det ena stärker verkligen det andra, berättar han.

Gustav ser också stolthet i vad forskargruppen redan åstadkommit.

– Jag tillsammans med mitt team har fått igång forskningen ordentligt och faktiskt blivit ett av världens ledande centrum inom området. Det känns jättekul, och jag hoppas att det snart inte bara syns i siffror och citeringar, utan i att patienterna överlever längre och mår bättre, säger han.

Drömmen om ett genombrott inom uvealt melanom

Målet är tydligt: att äntligen kunna visa på förbättrad överlevnad för patienter med uvealt melanom.

– Jag är ganska säker på att det kommer hända och jag längtar efter den dagen då man kan se svart på vitt. Det är sannolikt att det kommer hända de närmaste åren och då har jag uppnått allt jag drömt om, säger Gustav.

  

Författare: Susanne Kunda

   

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)