Elin Bohman – forskar inom ögonplastik

Hon är även forskare vid Karolinska Institutet och tillhör Gustav Stålhammars forskargrupp. Som en av få orbitakirurger i Sverige ansvarar hon för många av de mest avancerade operationerna, och är dessutom engagerad i flera internationella föreningar.

Vägen till ögonplastiken

Redan som barn visste Elin att hon ville bli läkare. Intresset för ögonsjukvård växte däremot fram först under hennes allmäntjänstgöring (AT). Därefter, under specialisttjänstgöringen (ST) i Skövde, arbetade hon mycket med ögonplastik och insåg att det var rätt väg för henne. År 2011 rekryterades hon till S:t Eriks Ögonsjukhus, där hon sedan dess har arbetat inom ögonplastiken.

– Jag arbetade ganska mycket med ögonplastik under min ST och fastnade verkligen för det, berättar hon.

Ögonplastik omfattar arbete med allt som hör till ögonområdet men inte själva ögonbulben. Det kan handla om allt från att korrigera tårflöde och behandla felställningar till att operera tumörer eller skador i ögonlocken. Till området hör också sjukdomar i ögonhålan, som inflammationer, missbildningar eller tumörer. Målet är att skydda ögat, förbättra synen och i många fall återskapa funktion och utseende.

– På ögonplastiksektionen har vi ett otroligt gott samarbete. Alla yrkesgrupper samlas kring patienten för att ge bästa möjliga vård. Det är väldigt lite hierarki och alla bidrar och stöttar varandra, vilket gör det både roligt och meningsfullt att arbeta här, säger Elin.

Intresset för ögonforskning kom senare

Planen att bli forskare fanns inte heller från början. Under sin ST hade Elin gått en forskarutbildning på 30 högskolepoäng, men det var först när hon såg ett tydligt kliniskt behov inom tårvägsområdet som forskningskarriären tog fart.

– Jag upplevde att tårvägspatienter ofta blev bortprioriterade och missförstådda. Det motiverade mig att skriva en avhandling inom tårflöde och tårvägskirurgi, berättar hon.

Kliniska framsteg inom ögonplastik 

Ett viktigt framsteg som Elin har bidragit till är en förbättrad prioritering av tårvägspatienter. Tidigare klumpades alla med rinnande ögon ihop i vårdkön, men tack vare nya riktlinjer inom svensk ögonsjukvård prioriteras dessa patienter bättre.

Elin har också, i samarbete med ögonkliniker i Lund, varit med och förändrat synen på blodflöde och läkning i ögonlocken. Det har lett till bättre möjligheter att rekonstruera ögonlock och förstå hur självläkning fungerar.

– Det jag forskar om har en tydlig klinisk koppling, så man ser nästan direkt resultat, det är väldigt motiverade, säger hon.

Ögonforskning som gör skillnad – i operationssalen

Elin arbetar med translationell forskning, som innebär att flytta forskningsresultat från labbet till patienterna. Det kan handla om nya tekniker och metoder som ännu inte används i kliniken, men ögonsjukvården lär sig hur dessa ska implementeras i vården på ett säkert och effektivt sätt.

Ett konkret exempel på forskning som förändrat klinisk praxis gäller ögonhåleoperationer efter struma, en förstorad sköldkörtel*. Vissa patienter kan efter struma få fettillväxt bakom ögonen och svullna ögonmuskler, vilket gör att det blir trångt i ögonhålan och det skapar tryck på synnerven. I sådana fall kan ett kirurgiskt ingrepp behövas för att skapa mer utrymme och avlasta trycket på synnerven. Ingreppet medför dock en risk för komplikationer, bland annat kraftiga blödningar särskilt från bihålorna.

– Om kirurgen har svårt att orientera sig på grund av blödningen ökar risken för allvarliga komplikationer, förklarar hon.

Elin och hennes team har i sin forskning visat att blödningen vid en sådan operation kan minskas med två tredjedelar genom att lägga in en särskild typ av kompress i näsan. Kompressen är indränkt med ett läkemedel som både bedövar och drar ihop blodkärlen, vilket minskar blödningen och leder till ett säkrare kirurgiskt ingrepp. Metoden är nu standard vid S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Denna studie har väckt en hel del uppmärksamhet även internationellt eftersom vi har kunnat tydligt visa att användning av dessa kompresser har bra effekt, och ökar säkerheten vid denna typ av operation, berättar Elin.

I samarbete med Akademiska sjukhuset planerar Elin ett nytt projekt tillsammans med brännskadeenheten. Syftet är att undersöka hur trycket i ögonhålan påverkas hos svårt brännskadade patienter, där svullnad kan leda till akut syrebrist i ögat vilket kan orsaka blindhet. Etikansökan till denna studie skickades år 2025.

Att hinna med – den stora utmaningen

En av Elins största utmaningar är tiden. Endast 15–20 procent av hennes arbetstid är avsatt till forskning, resten går till kliniskt arbete. Som en av få orbitakirurger i Sverige ansvarar hon för de mest avancerade ingreppen på patienter som kommer till S:t Eriks Ögonsjukhus från hela landet.

– Det är svårt för mig att frigöra mer tid till forskningen, eftersom det skulle innebära mindre tid med patienterna. Samtidigt finns det ingen annan i Sverige som bedriver forskning inom just orbitala sjukdomar, förklarar hon

Elin har flera lovande forskningsidéer och projekt som kan öka patientsäkerheten och förbättra vården. För att driva dem framåt arbetar hon på sin fritid. Utöver kliniken och forskningen är hon även sektionschef, ett uppdrag som kräver en hel del tid.

– Jag forskar på min fritid och jobbar i princip varje helg. Det krävs för att projekten ska gå framåt, men också för att jag verkligen brinner för det, säger hon.

S:t Eriks Ögonsjukhus – Internationellt samarbete och unikt uppdrag

Ögonplastiksektionen på S:t Eriks Ögonsjukhus är internationellt erkänd och Elin är aktiv i flera internationella föreningar. Hon berättar om vikten av att ha ett brett nätverk för att diskutera ovanliga fall och ta hem ny kunskap till Sverige.

– Vi har otroligt gott internationellt rykte och väldigt stort kontaktnätverk som vi har skapat under många år. Vi sysslar med ovanliga sjukdomar, då behövs ett internationellt nätverk för att kunna samarbeta kring svåra fall och lära sig nya tekniker, förklarar hon.

S:t Eriks Ögonsjukhus är dessutom ensam i sitt slag i Norden med att ha ett samlat ögonsjukhus där alla subspecialiteter finns representerade, inklusive ögononkologi och orbitakirurgi vilket i sig är helt unikt.

Driver forskningen framåt inom orbitakirurgi

Eftersom S:t Eriks Ögonsjukhus är Sveriges enda orbitacenter remitteras patienter med primära förändringar i ögonhålan hit från hela landet.

– Tack vare att vi är det enda orbitacentret i Sverige har vi en unik position att kunna göra större kliniska studier på de här ovanliga sjukdomarna, säger Elin.

Hon vill fortsätta driva sina projekt framåt, särskilt inom orbitakirurgi, för att förbättra både diagnostik och behandling.

– Vi har bra förutsättningar att bedriva forskning på hela patientgrupper från hela landet. Det ger oss möjligheter som inte finns någon annanstans, varken i Sverige eller i resten av världen, berättar Elin.

  

Författare: Susanne Kunda

   

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)

Källor

*Struma – förstorad sköldkörtel - 1177