James Tribble – forskar inom glaukom

Vid glaukom skadas synnerven och näthinnan, och kan i värsta fall leda till blindhet.

James är född och uppvuxen i Wales, Storbritannien. Han studerade vid Cardiff universitet där han tog sin kandidatexamen i biomedicin, och senare även sin doktorsexamen i neurovetenskap. År 2018 flyttade han till Sverige för att jobba som postdoktor vid KI.

Vägen till forskning var inte helt rak

James funderade länge på vad han ville arbeta med och övervägde bland annat arkeologi och juridik innan han valde att studera medicinsk vetenskap. Ett forskningsprojekt väckte hans intresse för neurovetenskap, och nyfikenheten ledde honom vidare till en doktorandutbildning.

– Jag arbetade med ett projekt inom glaukom, och det kändes meningsfullt att jobba med något som faktiskt kan hjälpa människor. Det gjorde att jag ville fortsätta inom området, och jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, säger han.

Från Cardiff universitet till KI och S:t Eriks Ögonsjukhus

Efter sin doktorand- och postdoktortid vid Cardiff universitet blev James erbjuden en postdoktortjänst vid KI. Det skulle innebära ett flytt till ett nytt land, men beslutet var enkelt för honom eftersom det skulle gynna hans forskarkarriär. James skulle få arbeta med en då helt ny behandling mot glaukom och samtidigt bredda sin erfarenhet.

– Pete Williams erbjöd mig en roll där jag skulle utvärdera effekterna av nikotinamid, en form av B3-vitamin, på glaukomsjukdomen. Denna roll skulle hjälpa mig att bredda min kompetens och utvecklas som forskare i en internationell miljö, en möjlighet jag inte ville missa, berättar James.

James Tribble tar sig an outforskade områden inom glaukom

James arbetar med translationell forskning, alltså forskning som syftar till att föra resultat från grundforskning på laboratoriet hela vägen genom kliniska studier och vidare till vården.

– Det är en sak att lyckas få fram resultat på labbet, och helt annat att få resultat i verkligheten. I labbet har vi en kontrollerad miljö där vi helt och hållet bestämmer förutsättningarna. Men när vi går vidare till riktiga patienter som söker vård finns helt andra förutsättningar att beakta, säger James.

För närvarande riktar han sitt fokus mot att hitta andra möjliga orsaker till glaukom.

– Vi vet att ögats ämnesomsättning är en viktig drivkraft vid glaukom. Men även störningar i ögats immunsystem kan vara en bidragande orsak, eftersom ögat har ett eget lokalt immunsystem som är separat från kroppens immunsystem, förklarar han.

Immuncellerna i ögat har som huvudsaklig uppgift att stödja ämnesomsättningen samt skydda näthinnan och synnerven. Men ibland går de över i ett slags städläge och rensar bort döda celler. James och hans team vill ta reda på hur mycket av skadorna vid glaukom och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan bero på att immuncellerna fastnar i en långvarig rensningsprocess och därför inte utför sitt grundläggande jobb.

– Det här är ett outforskat område. Vi vill undersöka vad som händer med metabolismen när immuncellerna byter från normalt läge till rensningsläge, och om det kan bidra till att utveckla glaukom, säger han.

Klinisk prövning med nikotinamid vid glaukom 

James tidiga arbete med Pete Williams handlade mycket om att förstå effekterna av nikotinamid. Nu testas nikotinamidbehandlingen på patienter i en klinisk studie som påbörjades 2022. Om resultaten är positiva kan den snart komma patienterna till nytta, vilket skulle bli ett viktigt genombrott inom glaukomforskningen.

– Jag känner att jag har bidragit till att möjliggöra förflyttningen av forskningen från labbet till kliniska studier. Jag är väldigt stolt över att vara en del av detta eftersom det har stor potential att hjälpa glaukompatienter, berättar James.

Klinisk prövning med vitaminmix vid glaukom

Vid glaukom syns förändringar i ämnesomsättningen redan vid ett tidigt skede, då näthinnecellerna drabbas av energibrist. En möjlig orsak till detta skulle kunna vara brist på vissa vitaminer som är viktiga för de metaboliska processerna. Utan dessa vitaminer kan cellerna inte producera det de behöver för att förbli friska och fungera som de ska.

– Detta är väldigt nytt och påminner lite om nikotinamidprojektet, där vi först identifierade en tidig metabolisk förändring och sedan undersökte möjliga behandlingar. I det här fallet såg vi att vissa B-vitaminer (B6, B9, B12) behövdes för att möjliggöra kemiska reaktioner i näthinnan, och tillförsel av vitaminerna i djurmodeller gav en skyddande effekt på näthinnan, förklarar James.

För att ta reda på om detta skulle kunna bli ett behandlingsalternativ har man startat en ny klinisk studie, The Interventional Vitamin Mix Glaucoma Study (IVMGS), som inleddes 2025. Studien genomförs på KI och S:t Eriks Ögonsjukhus och inkluderar glaukompatienter.

Drivs av att flytta resultat från labbet till vården

I början av sin forskarkarriär var James främst motiverad av att lära sig nya saker. Det tycker han fortfarande är väldigt roligt, men med tiden har drivkraften förändrats. Idag är det viktigaste för honom att forskningen leder till något som faktiskt kan hjälpa patienter, att resultaten används och gör nytta i vården. Det är det som motiverar honom mest.

– Ju längre jag arbetar, desto mer handlar min motivation om att föra forskningen närmare vården och patienterna. Jag gillar fortfarande att lära mig nytt men det som driver mig allra mest idag är att bidra till verklig nytta i vården, säger han.

Utmaningar inom glaukomforskning 

Enligt James försvåras glaukomforskningen av att sjukdomen kan se olika ut hos olika personer. Glaukom drabbar ofta äldre och märks inte i början, när symtomen väl uppträder kan synen redan ha börjat försämras.

– En till utmaning är att säkerställa att vi utvecklar behandlingar som är relevanta och tillämpliga på patienter, säger han.

Han betonar att resurser också är en stor utmaning inom forskningen. Finansiering behövs inte bara för att starta nya projekt, utan även för att ta forskningsupptäckter från labbet vidare till kliniska studier och slutligen till patienterna.

– Vi har bra välgörenhetsorganisationer i Sverige, men vi behöver mer investeringar i ögonforskning. Det kostar mycket pengar att utveckla nya behandlingar och föra dem vidare till patienterna, berättar han.

S:t Eriks Ögonsjukhus – vård, forskning och innovation under ett tak

S:t Eriks Ögonsjukhus är ett av Europas största ögonsjukhus och tar emot patienter med mycket komplexa fall från hela Sverige. Sjukhuset har också en stark roll i att driva forskning som gör skillnad för patienter. Här möts klinisk och preklinisk forskning på ett naturligt sätt, och samarbetet sker över gränserna. Det gör sjukhuset till mer än bara en vårdgivare.

– Med sin storlek, expertis och nära koppling till KI är det en plats där man verkligen kan samla kompetens och driva utveckling, berättar James.

Han lyfter också fram sjukhusets resurser, som välutrustade laboratorier, närheten till KI och den direkta kontakten mellan forskare, kliniker och optiker.

– Det finns många sakkunniga här, och alla arbetar för att hjälpa människor. Att befinna sig i en miljö där man ständigt tänker på patienterna gör det till en utmärkt plats för translationell forskning, säger han.

Framtidstro för neurodegenerativa sjukdomar

James har en tydlig vision för sitt arbete de kommande åren. Han hoppas att B-vitaminmix behandlingen ska bli ett etablerat komplement till dagens glaukombehandlingar.

– Om resultaten från studien visar sig vara positiva skulle det ge människor fler alternativ och förhoppningsvis förbättra situationen för många patienter, berättar James.

Även om huvuddelen av hans forskning rör glaukom, arbetar James också med andra neurodegenerativa sjukdomar. Han vill hitta sätt att skydda nervceller från att skadas och dö.

– Kunskapen från glaukomforskningen kan potentiellt även användas inom andra neurodegenerativa sjukdomar. Vi vill hitta strategier för att skydda nervceller, precis som vi gör vid glaukom, förklarar han.

  

Författare: Susanne Kunda

   

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar.(Extern länk)