Från nybörjare till specialist

Till glaukommottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus kommer patienter från hela länet och ibland även från andra delar av landet. För många är det början på en livslång kontakt. Glaukom är en kronisk sjukdom som kräver regelbunden uppföljning. 

En av dem som möter dessa patienter är Stina Mejhert, ögonsjuksköterska med magisterexamen i ögonsjukvård från Högskolan i Halmstad. Hon har även läst en fördjupningskurs i glaukom vid Karolinska Institutet och är utbildad i att tolka resultat från synfältsundersökningar. Det gör att hon kan ha egna mottagningar, med stöd från läkare vid behov. 

Men när hon började var allt nytt. 

– Min bästa kompis jobbade på S:t Erik och tipsade mig om att söka hit. Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på. Det var jättesvårt i början, men jobbet blir bara roligare och mer intressant ju mer man lär sig, säger Stina.

Ett mångprofessionellt team

På glaukommottagningen arbetar omkring 100 personer – ögonläkare, sjuksköterskor, optiker, ortoptister, undersköterskor och administrativ personal. Tillsammans tar de emot patienter med glaukom, en vanlig sjukdom som framför allt drabbar personer över 50 år. 

Vid glaukom är trycket i ögat för högt, vilket gradvis skadar synnerven. Målet med behandlingen är att hålla ögontrycket på en så bra nivå som möjligt. I första hand ges ögondroppar för att sänka trycket i ögat, men oavsett behandling krävs regelbundna kontroller livet ut. 

En dag på glaukommottagningen

Stina träffar patienter, ofta med medicinskt komplicerade tillstånd. 

– Jag kontrollerar synen, mäter ögontrycket och följer upp hur patienten mår och hur det går med ögondropparna. Jag informerar om sjukdomen, går igenom undersökningsresultaten och bedömer när det är dags för nästa besök, säger Stina.

Vid mätning av ögontrycket får patienten först bedövande ögondroppar. Därefter mäter Stina ögontrycket på patienten med hjälp av en liten kon som försiktigt placeras mot ögat. Sedan skruvar hon på ett vred och tittar i mikroskopet för att mäta trycknivån. 

– Om trycket är stabilt och synfältet inte förändrats är det ett bra tecken. Men om något avviker, finns läkare att rådfråga.

Synfältstest avslöjar förändringar

En annan central del av uppföljningen är synfältsundersökningar. Patienten täcker ett öga i taget och tittar på en lampa rakt fram i synfältsapparaten. Sedan visas en ljuspunkt i taget runt omkring lampan. Ljuspunkterna är olika stora och lyser olika starkt för att upptäcka om det finns områden i synfältet där synen är nedsatt.

–Vi jämför resultatet med tidigare undersökningar. Många märker inte själva att synfältet förändrats – därför är det så viktigt med regelbunden uppföljning, säger Stina.

”Det handlar inte bara om synen”    

För Stina är mötet med patienten givande.

– Det som är viktigt för mig är att skapa trygghet. Det handlar inte bara om synen, utan också om att lyssna, bemöta varje person med respekt och ge tid för frågor och samtal. Många bär på oro kring sin sjukdom och behandling – att få prata om det kan göra stor skillnad.

Även gemenskapen på arbetsplatsen betyder mycket.

– Vi är ett jättebra team, och det gör att det känns roligt att gå till jobbet.