– I dagsläget går det inte att återskapa en skadad synnerv. Därför är vår strategi att hålla den vid liv så lång tid som möjligt, säger Pete Williams, forskarassistent och forskargruppledare vid Karolinska Institutet och ansvarig för det nya glaukomlaboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus.
Glaukom, tidigare kallad grön starr, orsakar synförlust och blindhet. De största riskfaktorerna är ålder, förhöjt tryck i ögat och ärftliga anlag. Tidigare har forskarna mest riktat in sig på att hantera riskfaktorer, inte de förändringar i ögat som leder till glaukom.
– När en drabbad patient väl börjar uppleva att synen försvinner fläckvis är det oftast för sent. I dagsläget går dessa skadade celler inte att regenerera, säger Pete Williams.
Förändringarna sker i nervceller i näthinnans innersta lager, i de så kallade retinala gangliecellerna. Nervcellernas nervtrådar, axoner, som projicerar synintryck till hjärnan via synnerven, förstörs vilket leder till nedsatt syn.
Fokuserar på cellernas ämnesomsättning
Fleråriga forskningsstudier på möss och råttor har visat att det är en rubbad ämnesomsättning i de retinala gangliecellerna som orsakar skadorna. Det här sker långt innan patienten själv märker av någon synförlust.
Genom att använda ny teknik (RNA-sekvensering) för att kartlägga förändringar i retinala ganglieceller har forskarna funnit att nivån av NAD, en organisk molekyl, är avgörande för hur cellerna mår. Är nivån för låg blir de mer mottagliga för skador som orsakas av ålder eller av trycket inne i ögat.
Pete Williams grupp har sedan gått vidare med att förstärka cellernas motståndskraft på två sätt. Det ena är att tillföra nikotinamid, en form B3-vitamin, i kosten. Då stiger nivån av NAD-molekyler vilket gör cellerna motståndskraftiga även när trycket i ögat ökar. Det andra sättet är att använda genterapi. Forskarna fann att en enda injektion av Nmnat1 (ett enzym som tillverkar NAD från nikotinamid) förhindrade att glaukom utvecklades.
Kliniska studier på människor
Pete Williams grupp vill nu gå vidare med att skapa konkret nytta för patienter.
– Vi vill komma igång med kliniska studier på människor. Det är därför jag valt att bygga upp det här laboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus där vi kan samarbeta med läkare och få tillgång till vävnader från människor som vi sedan jämför med våra upptäckter i djurmodeller.
Ett problem när det gäller kliniska glaukomstudier är att de tar lång tid, vanligen fem till tio år. Men nya metoder som kan användas för att studera elektrofysiologiska funktioner och signaler från näthinnan ger hopp om snabbare resultat.
– Intresset för vårt projekt har ökat vilket är glädjande. Nu tar vi glaukomforskningen till 2020-talet med ny teknik och nya metoder, säger Pete Williams.
Text: Henrik Möller
Fakta om glaukom
Glaukom är en komplex sjukdom som finns i två former, en där synnedsättningen kommer smygande och en mer ovanlig akut form. St:Eriks Ögonsjukhus bedriver en intensiv forskning om bättre behandling för glaukompatienter.
- Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnosen glaukom
- Cirka 100 000 personer är odiagnosticerade
- Förändrat ögontryck, ålder och ärftlighet är de största riskfaktorerna.
RNA-sekvensering
- Celler innehåller sekvenser av DNA (deoxiribonukleinsyra) och RNA (ribonukleinsyra).
- DNA-sekvensen utgör den ärvda genetiska informationen i celler medan RNA-sekvenser översätter den information från DNA som bestämmer vilket uttryck generna ska ha.
- RNA-sekvensering är en modern teknik för att kartlägga och beskriva vilka gener som är aktiva och hur aktiva de är i en viss vävnad vid en viss tidpunkt.