Gå direkt till textinnehållet

Forskning om stamceller ger hopp om bot

Anders Kvantas forskning har gjort det möjligt att behandla synhotande sjukdomar som den våta formen av makuladegeneration. Sjukdomen finns också i en torr form som hittills ansetts obotlig, men stamcellsforskning ger nytt hopp.

Anders Kvanta.

Våt makuladegeneration, blodpropp och diabetes är vitt skilda sjukdomar, men en sak har de gemensamt. Skadliga blodkärl bildas på näthinnan och orsakar blödningar. Men var kommer de ifrån, hur bildas de och varför?

– Det var de frågorna vi stötte och blötte på 1990-talet i grundforskning och kliniska studier, berättar Anders Kvanta, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Av tumörforskare lärde man sig att olika molekyler verkade vara mer eller mindre viktiga när nya blodkärl bildas.

– Det är en myrstack av möjligheter när man studerar olika molekyler och proteiner, nästan alltid är det mer komplicerat än man hoppats, ofta kan det skapa fler frågor än svar.

Internationellt genombrott

Men 1996 fick Anders Kvantas forskargrupp lön för mödan och publicerade en artikel i ansedda ögontidskriften Investigative Ophthalmology and Visual Science. Artikeln har sedan dess citerats mer än 500 gånger vilket är en mycket hög siffra i forskarvärlden.

Där visade man att det fanns väldigt mycket av ett visst protein hos patienter med våt makuladegeneration. Kunde det vara ett bra målprotein för ett nytt läkemedel? Svaret blev ja och läkemedelsföretagen kunde börja tillverka antikroppar mot det skadliga proteinet.

– Bara här på S:t Eriks Ögonsjukhus genomför vi mer än 14 000 behandlingar per år. Det är klart att det är lite extra kul när man varit så involverad i grundforskningen, säger Anders Kvanta.

Men dagens behandling kan bara bromsa och inte förhindra sjukdom. Den förutsätter också återkommande injektioner i ögat.

– Det är vi självklart inte nöjda med på lång sikt. Därför har vi lagt mycket energi de senaste åren på att förädla och förfina behandlingen.

Den vackraste ögonkirurgin

Den större delen av arbetstiden, åttio procent, går åt till att träffa och behandla patienter. När Anders opererar är det mörkt i operationssalen, en enda lampa sprider ett svagt rött sken från taket.

– Näthinnan ligger längst bak i ögat och måste belysas inifrån för att den ska synas. Därför släcker vi ner så här. Det som normalt inte syns blir synligt med rätt utrustning. Det hela får lite science fiction över sig, säger Anders Kvanta och tillägger:

– Näthinnan medför den allra vackraste ögonkirurgin. Vi har fantastiska möjligheter med våra fina optiska system. Men det beror förstås på vem du frågar. Andra föredrar hornhinnan eller gråstarrskirurgi.

Den största belöningen

Anders Kvanta har alltid attraherats av biologi och grundforskning.

– Det som driver mig är dels den biologiska nyfikenheten kring våra patienter och vad det är för molekyler som gör att just den här patienten får den här typen av sjukdom, vilka gener som styr det.

Men som för så många andra forskare är tävlingsmomentet också viktigt för Anders Kvanta, kicken att komma först. Och att det man gjort blir uppskattat i forskarvärlden.

– Man brukar säga att den största belöningen för forskare, kanske till skillnad från idrottsmän eller popstjärnor, är att få ett erkännande från andra forskare, det vill säga de som rätt kan bedöma vad jag gör.

Stamceller kan ge nytt genombrott

Makuladegeneration finns också i en torr form, tyvärr vanligare än den våta formen och i dag fullständigt obotlig. Här är problemet inte blödningar och svullnad utan celler som dör och gör att näthinnan slutar att fungera. Hoppet står nu till transplantationer av nya näthinneceller som omvandlas från stamceller, celler som kan förvandlas till vilka celler som helst.

– Vi driver ett projekt med Huddinges stamcellsenhet som är världsledande på forskning om embryonala stamceller. Inom några år kan behandlingen testas på patienter.

Stamcellsprojektet har gett Anders en mental nytändning på jobbet.

– Det kan ta fem till tio år men magkänslan säger att det här kommer att gå vägen.

Text: Henrik Möller

Anders Kvanta

Titel: Överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och professor vid Karolinska Institutet.
Forskningsroll: Leder elva forskare som forskar om näthinnans sjukdomar.
Motto: "Tänk positivt och se möjligheterna."

Uppdaterad
1 februari 2023