Toppbetyg för färgning av vävnader som upptäcker ögonsjukdomar

Laboratoriet för ögonpatologi deltar regelbundet i Equalis externa kvalitetskontroller. Equalis är en ackrediterad aktör som arbetar för bättre patientsäkerhet och säkra, jämförbara testresultat. Vid en nyligen genomförd expertgranskning fick laboratoriets färgningar med Periodic acid-Schiff, PAS, högsta möjliga omdöme.

– Det är ett glädjande betyg på vår höga kvalitet. Extra roligt är att vi är det enda laboratoriet i Sverige som gör denna färgning manuellt. Länge leve hantverket, säger Gustav Stålhammar, överläkare och professor vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet.

Viktigt verktyg vid svamp- och tumördiagnostik

PAS-färgning är en specialiserad metod som gör kolhydrater och kolhydratrika strukturer synliga i vävnadsprover. I vanliga rutinfärgningar, som hematoxylin-eosin, går dessa detaljer ofta förlorade, vilket gör PAS till ett viktigt komplement i den diagnostiska vardagen.

Metoden används bland annat för att påvisa växt av svamp i ögat, vid allvarliga infektioner. Den hjälper också läkarna att identifiera kärllika strukturer som vissa aggressiva melanom bildar, samt att bedöma basalmembran och slemproducerande celler i hornhinna och bindhinna.

Genom att färga glykogen, glykoproteiner, glykolipider och muciner i en tydlig färg kan patologerna avgöra om det finns svamp, om basalmembranen är intakta eller förändrade och om slemproducerande celler beter sig normalt.

– PAS är inte en färgning för en enda sjukdom, utan ett sätt att se sådant som annars kan dölja sig i vävnaden, säger Gustav Stålhammar.

Cirka 200 prover per år från hela ögat

Varje år färgar laboratoriet ungefär 200 prover med PAS. Vävnad tas emot från hela ögat och dess omgivande strukturer, till exempel hornhinna, bindehinna, ögonlock, vävnad inne i ögat, vävnad från ögonhålan och hela ögonglober. För just PAS är horn- och bindehinnan de vanligaste vävnaderna, eftersom frågeställningar om svamp, basalmembran och slemproducerande celler ofta gäller just dessa delar av ögat.

– För oss är PAS en vardagsmetod med stor betydelse för patienterna. När vi ser PAS-positiva trådformiga strukturer i hornhinnan talar det för svamp, medan förtjockade eller uppluckrade basalmembran kan tyda på hornhinnedystrofier eller annan basalmembranpatologi. Färgningsmönstret blir ett pussel som hjälper oss fram till rätt diagnos, säger Raquel Peixoto, biomedicinsk analytiker, S:t Eriks Ögonsjukhus.

När laboratoriet hittar PAS-positivt slem i bindhinnan speglar det bägarcellernas funktion. Fynden tolkas alltid i sitt sammanhang: var i vävnaden de sitter, hur de ser ut och hur de förhåller sig till andra strukturer. Det är kombinationen av tekniken, vävnadens utseende och den kliniska frågeställningen som leder fram till en träffsäker diagnos.

Manuell färgning ger flexibilitet och kontroll

Till skillnad från många andra laboratorier utförs PAS-färgningen vid S:t Eriks Ögonsjukhus fortfarande manuellt. Det ger både flexibilitet och nära kontroll över varje prov. Eftersom laboratoriet inte är beroende av en automatiserad färgmaskin kan medarbetarna färga vid behov och vid olika tidpunkter, även akut och i beredskapssituationer. Den manuella tekniken gör det också möjligt att anpassa färgningsprotokollet till det enskilda provet och att följa varje steg noggrant.

– Vi är inte bundna till en maskin utan kan styra arbetet efter patienternas behov. Det är en fördel vid sköra, komplexa eller ovanliga prover där vi kan finjustera varje moment. Kombinationen av etablerade rutiner, viktig kunskap från BMA-programmet, lång erfarenhet och manuellt arbete är en viktig förklaring till det höga betyget från Equalis, säger Raquel Peixoto.