Sten Kjellström om AI och precisionsmedicin i ögonsjukvården

Idag söker många ögonpatienter vård först när symptomen börjar bli besvärande. Det kan exempelvis bli svårt att läsa den där romanen eller köra bil när det är mörkt. Genom behandling i tid kan oftast skadan bromsas eller repareras, men en sen upptäckt kan i värsta fall leda till permanent synbortfall.

Att upptäcka synhotande sjukdomar innan patienten själv märker något låter som en framtidsvision. Sten Kjellström, sjukhusdirektör vid S:t Eriks Ögonsjukhus, beskriver det i stället som den riktning dit utvecklingen är på väg när precisionsmedicin och AI används på ett genomtänkt sätt.

– Det är i praktiken vad precisionsmedicin och AI öppnar upp för, säger Sten Kjellström.

Mer träffsäker vård för varje patient

Precisionsmedicin beskrivs ofta som avancerad teknik. För Sten Kjellström handlar kärnan om något annat: att förstå varje patient bättre och kunna ge mer träffsäkra behandlingar.

Genom att kombinera kliniska erfarenheter med data, bilddiagnostik, genetisk information och AI skapas nya möjligheter. Behandlingar kan i högre grad anpassas efter individen, i stället för att bygga på mer generella antaganden.

– När vi kombinerar kliniska erfarenheter med data, bilddiagnostik, genetisk information och AI får vi möjlighet att gå från generella behandlingar till mer träffsäkra insatser anpassade efter individen, säger Sten Kjellström.

För ögonsjukvården är detta särskilt relevant. Många ögonsjukdomar utvecklas gradvis och lämpar sig väl för tidig upptäckt och mer precis behandling, inte minst genom den snabba utvecklingen inom bilddiagnostik och dataanalys. Det innebär i praktiken att fler patienter kan få rätt behandling i rätt tid – och därmed bättre möjligheter att behålla sin syn.

AI som stöd – inte teknik för teknikens skull

På S:t Eriks Ögonsjukhus syns redan i dag hur AI kan bidra till en mer träffsäker vård. Här drivs flera konkreta AI-projekt, i nära samverkan med Karolinska Institutet. Det gäller AI för ögoncancer, AI för ögonskador vid diabetes och AI för torr makuladegeneration.  I flera fall syns redan hur detta kan bidra till tidigare upptäckt och mer träffsäkra bedömningar i kliniken.

– På S:t Eriks Ögonsjukhus ser vi redan idag hur AI kan bidra till tidigare upptäckt, bättre beslutsstöd och en mer träffsäker vård. Det handlar inte om teknik för teknikens skull, utan om att kunna agera tidigare, med större precision och till nytta för patienten, säger Sten Kjellström.

Samtidigt behöver varje steg tas med stor omsorg. Utvecklingen ska stärka vården, inte skapa nya risker eller otydlighet.

– Utvecklingen måste ske med tydligt fokus på etik, patientsäkerhet och klinisk relevans. Här är våra medarbetare helt avgörande – både i att identifiera möjligheter och i att förstå risker, säger Sten Kjellström.

Samspel mellan sjukvård, akademi och innovation

För att AI och precisionsmedicin ska ge verklig nytta krävs mer än teknik. Enligt Sten Kjellström är samspelet mellan akademi, sjukvård och innovationsaktörer en central förutsättning.

Stockholm har ett av Europas starkaste life science-ekosystem. S:t Eriks Ögonsjukhus verkar mitt i detta sammanhang tillsammans med universitet, andra vårdgivare och olika innovationsmiljöer.

– Det som verkligen driver utvecklingen framåt är samspelet mellan akademi, sjukvård och innovation. Stockholm har ett av Europas starkaste life science-ekosystem – och tillsammans kan vi ta viktiga steg mot en mer kunskapsbaserad och patientcentrerad vård, säger Sten Kjellström.

Han betonar att utvecklingen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, även om riktningen är tydlig.

– Vi är fortfarande i början - men riktningen är tydlig: från att behandla sent till att förstå tidigare och agera i tid, säger Sten Kjellström.