Steffi Jonk – forskar inom neurodegenerativa sjukdomar

Hur intresset för forskning växte fram

Steffi växte upp i Nederländerna och ville först bli läkare. När hon inte kom in på läkarprogrammet valde hon i stället att studera biomedicin och hälsovetenskap. I Nederländerna kan man efter tre års studier ansöka till läkarprogrammet på nytt, men under sina studier utvecklade Steffi ett starkt intresse för biomedicin och laboratoriearbete, vilket ledde till att hon valde att fortsätta på den vägen. Efter en intressant praktikperiod inom bland annat immunologi och neurobiologi, tog hon sin masterexamen i biomedicin och hade en klar bild på vad hon ville arbeta med.

Kopplingen mellan muskelhälsa och hjärnan

Steffi tillhör Pete Williams forskargrupp, som arbetar med att hitta strategier som skyddar och reparerar nervceller.  Ett av forskningsområdena är metabolomik och mitokondriernas roll i neurodegenerativa sjukdomar. Metabolomik innebär att studera metaboliter, det vill säga små molekyler som är inblandade i ämnesomsättning. Mitokondrier finns i kroppens celler och hjälper till att omvandla näringsämnen i maten till energi. När det gäller neurodegenerativa sjukdomar, där hjärnceller skadas och dör, är det oftast avvikelser i mitokondrier som ligger bakom, menar Steffi. Hon lyfter även vikten av träning och att bibehållen muskelmassa som skyddande faktorer mot neurodegenerativa sjukdomar.

– Vi försöker hitta metoder för att förbättra mitokondriernas hälsa. Vi vet också att muskler utsöndrar många näringsämnen som är viktiga för både kroppen och hjärnan. Det finns en koppling mellan åldersrelaterad minskning av muskelmassa och neurodegeneration, och vi tittar på olika strategier så som kosttillskott och diet, för att antingen förebygga eller behandla dessa sjukdomar, säger Steffi.

Målet med hennes forskning är att förstå kopplingen mellan muskelhälsa och det centrala nervsystemet (CNS) och hur de påverkar varandra.

Nyfikenhet som drivkraft

Steffi beskriver nyfikenhet som en av sina starkaste drivkrafter. Hon vill förstå hur kroppen fungerar och hur forskningsresultaten kan omvandlas till konkreta behandlingar i kliniken.

– Jag ser fram emot att komma till jobbet varje dag och få se resultaten från mina experiment. Dels är det nyfikenhet som motiverar mig, dels är det tanken på att mina resultat kommer att hjälpa människor i form av prevention eller behandling någon gång i framtiden, säger hon.

Vill förbättra neuronal och mitokondriell hälsa

Ett av projekten Steffi arbetar med använder masken Caenorhabditis elegans (C. elegans) som modellorganism. Masken är 1 mm lång och används i forskning på liknande sätt som möss eller fruktflugor. Eftersom masken endast har 300 nervceller och alla maskar är genetiskt identiska, är den särskilt användbar inom hjärnforskning.

– Jag använder C. elegans för att testa metaboliter som kan förbättra neuronal och mitokondriell hälsa. Första steget i att hitta en ny terapi är att testa olika metaboliter eller andra småmolekyler i C. elegans. Vi får snabba resultat då masken lever bara tre veckor. I framtiden kan vi förhoppningsvis genomföra analys i musmodeller, och sen i kliniska studier, förklarar Steffi.

Vid sjukdomar som glaukom, Alzheimers- och Parkinsons sjukdom påverkas mitokondrierna. Med en bättre förståelse för mitokondriell hälsa hoppas Steffi att forskningen kan leda till utveckling av förebyggande strategier för personer som riskerar att utveckla dessa sjukdomar.

Steffi forskar också inom Amyotrofisk lateralskleros (ALS), en sjukdom som orsakar förlamning i vissa muskler. Det beror på att nervceller som styr musklerna dör*.

– Ett spännande projekt jag arbetar med är att bekräfta nya fynd från ALS-patienter i C. elegans. Detta kan göra det möjligt för oss att använda denna modellorganism för att testa nya behandlingar för ALS, tillägger hon.

S:t Eriks Ögonsjukhus – modern och flexibel arbetsmiljö

Steffi beskriver S:t Eriks Ögonsjukhus som en mycket attraktiv arbetsmiljö för forskare.

– Labbet är stort, nytt och modernt, och det ligger nära KI så vi kan utnyttja bådas faciliteter vid behov. Här blir mitt dagliga arbete mycket enklare och mindre stressigt. Kontoren är dessutom fina. Jag kan inte komma på något som behöver förbättras, säger hon.

Framtiden – fortsatt translationell forskning

Efter doktorsexamen vill Steffi antingen fortsätta inom akademin eller gå vidare till industrin, men målet förblir detsamma.

– Oavsett hoppas jag kunna fortsätta arbeta med translationell forskning inom neurologi, särskilt neurodegeneration eller neuroinflammation, berättar hon.

För Steffi är stöd och uppmuntran från handledaren avgörande för framgången.

– Vid S:t Eriks Ögonsjukhus har jag friheten att utforska mina intressen tack vare min handledare Pete Williams, som är både uppmuntrande och flexibel. Han ger mig utrymme att växa i min roll som forskare, och jag är mycket tacksam för hans stöd, säger hon.

  

Författare: Susanne Kunda

   

Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar. (Extern länk)