Pete Williams – forskar inom glaukom
Pete Williams är professor i neurobiologi vid Karolinska Institutet (KI) och leder forskargrupper både på KI och S:t Eriks Ögonsjukhus, där han ansvarar för bland annat Sveriges främsta translationella glaukomforskning.
Det innebär forskning som syftar till att flytta upptäckter från labbet till sjukvården.
Pete växte upp i Storbritannien och påbörjade sin akademiska bana vid Cardiff universitet i Wales, där han studerade neurovetenskap, disputerade och utsågs till professor
Från drömmen om NASA tillbaka till jorden
Det var inte självklart från början att Pete skulle arbeta med forskning. Som barn drömde han om att arbeta för NASA, men med tiden växte intresset för att hjälpa människor på nära håll.
– Jag ville först bli läkare i en liten by vid havet, träffa samma 300 patienter och bygga ett starkt lokalt samhälle, berättar han.
När han inte kom in på läkarprogrammet i Storbritannien valde han i stället sin reservplan och började studera neurovetenskap vid Cardiff universitet. Under utbildningen fick han tidigt möjlighet att arbeta med sensoriska system, ett område han har ett starkt intresse för.
– Som student trivdes jag väldigt bra. Det var en fin gemenskap i labbet och modern utrustning som gjorde arbetet spännande. När jag blev erbjuden att stanna kvar i samma labb och doktorera inom visuell neurovetenskap kändes det rätt, säger Pete.
"Doktorandtiden var en av de lyckligaste perioderna i mitt liv."
För Pete föll allt på plats under doktorandtiden: karriären, kärleken och det sociala livet.
– Jag insåg att jag kunde hjälpa människor utan att själv undersöka patienter eller förskriva läkemedel. Då såg jag också en tydlig riktning för min karriär inom translationell forskning. Dessutom träffade jag min flickvän, som idag är min fru, och vi bodde grannar med våra bästa vänner, nära min favoritpub, berättar han med ett leende.
Glaukomforskning som kan förändra hela fältet
Petes forskningsteam fokuserar på glaukom, en sjukdom som skadar synnerven och som leder till permanent synnedsättning. Teamet forskar även inom neurodegenerativa sjukdomar så som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, där nervceller i olika delar av hjärnan skadas och dör.
– När det gäller glaukom vill vi hitta sätt att skydda och återskapa retinala ganglieceller, som är viktiga för synen. Dessa nervceller minskar naturligt i antal med åldern men hos glaukompatienter dör de mycket snabbare, och metaboliska processer verkar vara en nyckelfaktor, förklarar han.
Tidigare har majoriteten av glaukomforskningen fokuserat på att sänka ögontrycket, som är en viktig riskfaktor men endast relevant för 50–60 procent av patienterna. Många fortsätter att förlora synen trots behandling med trycksänkande ögonläkemedel. Petes grupp vill i stället utveckla strategier som skyddar själva synnerven snarare än att bara reglera ögontrycket, en strategi som kan förändra hela fältet.
Enligt Pete är retinala ganglieceller en av de mest energikrävande cellerna i kroppen, de är dessutom anatomiskt dåligt placerade vilket gör de mer sårbara än andra celler.
– Den åldrande retinala gangliecellen är som en motorcykel som åker upp för en lerig backe, och allt vi gör på kliniken idag förbättrar backen, inte motorcykeln. Även om vi skulle ta bort backen och asfaltera hela vägen spelar det ingen roll om motorcykeln är trasig. Vi tittar på faktorer relaterade till motorcykeln själv och ställer frågor som: kan vi tanka med premiumbensin? Kan vi fixa det ena eller det andra? Det handlar om att göra cellen lycklig, inte bara miljön, berättar Pete.
Glaukomprojekt som är nära klinisk tillämpning
Pete tillhör teamet som leder en av världens största nervskyddande glaukomstudier med över 1800 patienter globalt. Studien påbörjades år 2022 och undersöker nikotinamid, en form av vitamin B3, som tidigare visat lovande resultat vid glaukom. Om resultaten är positiva kan behandlingen snart komma patienterna till nytta, vilket skulle innebära ett viktigt genombrott för glaukomvården.
– Vi har sett positiva effekter av nikotinamidbehandling hos en del försökspersoner. Vi jobbar även på att utveckla ett blodprov som kan identifiera vilka som har nytta av behandlingen, eftersom den kanske inte fungerar för alla, förklarar han.
Forskargruppen arbetar också med att utveckla nya läkemedel som ger samma effekt som nikotinamid. Dessa befinner sig ett till tre år från kliniska studier.
– En utmaning med nikotinamid är att substansen saknar kommersiellt värde eftersom den både är lättillgänglig och svårt att förskriva som läkemedel idag, vilket försvårar implementeringen i sjukvården, berättar Pete.
Kan bromsa sjukdomsutveckling vid glaukom
Ett annat projekt som Pete menar har stor potential är en fas 2-studie som inleddes vid S:t Eriks Ögonsjukhus år 2025, där hans forskargrupp undersöker en vitaminmix baserad på vitaminerna B6, B9 och B12 samt kolin, en kombination som i tidigare studier har visat sig ha en skyddande effekt på synnerven hos djur. Forskarna vill undersöka om vitaminblandningen kan ge en liknande effekt hos människor.
– Vitaminmix-studien är en internationell studie som leds av S:t Eriks Ögonsjukhus. För oss är den extra viktig eftersom studien leds av en ST-läkare som har en kombinerad ST- och doktorandtjänst, en roll vi skapade år 2022, säger han.
Alla dessa substanser kan enligt Pete potentiellt vara gynnsamma vid flera neurodegenerativa sjukdomar, vilket innebär att de även skulle kunna användas vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
Utöver dessa projekt är Pete involverad i flera internationella studier inom både gen- och stamcellsterapier för behandling av glaukom.
Utmaningar inom ögonforskning – tid och pengar
Samtidigt ser Pete stora utmaningar när det gäller finansieringen av svensk forskning, särskilt inom oftalmologi, där anslagen är ytterst små jämfört med andra forskningsområden. Pete betonar att det kostar enorma summor att ta fram en ny behandling, och processen tar ofta omkring 20 år, från grundforskning i labbet, tester på djur och människa, hela vägen till klinisk implementering. Därför är donationer från olika stiftelser avgörande, eftersom sådana belopp inte går att få från andra håll, särskilt inte från staten.
– Det största statliga anslaget jag har fått var på sex miljoner kronor, tyvärr räcker det inte till. Vi skulle behöva en bättre strategi, både från universitet och staten, för att stödja och finansiera translationell forskning, då dagens system inte fyller sitt syfte. I dagsläget är vi helt beroende av att söka externa anslag och få in donationer, säger han.
Pete uttrycker stor tacksamhet för allt stöd han har fått, stöd som har gjort det möjligt att driva forskningen framåt.
– De generösa anslag och donationer vi har fått för oss närmare målet att utveckla nya läkemedel och behandlingar mot sjukdomar som orsakar blindhet, säger han.
En annan utmaning är att säkerställa att vårdpersonal vid S:t Eriks Ögonsjukhus får bättre möjligheter att engagera sig i forskning.
– Ögonläkare, optiker och optometrister som vill forska behöver få ännu bättre förutsättningar. De behöver mer tid för forskning samt ytterligare stöd och utbildning för att utvecklas till skickliga forskare, säger han.
Motiveras av att göra konkret skillnad
Pete har tydliga mål i sin karriär. Han motiveras av att hans forskning ska göra tydlig skillnad för patienter och fokuserar därför på projekt som både har störst potential att lyckas, och som faktiskt kommer att kunna implementeras i vården.
– Jag vill arbeta med forskning som hjälper människor och som vilar på en stark vetenskaplig grund, har god klinisk translation och hög tillförlitlighet. Eftersom min forskning tar så lång tid är min motivation att resultaten komma till nytta under min livstid, inte om fem livstider, berättar Pete.
När han får frågan om vad han hoppas uppnå under de kommande tio åren fokuserar han på nikotinamidstudien samt gen- och stamcellsterapi mot glaukom.
– Att få se nikotinamidstudien gå hela vägen till klinisk implementering, och att vi lyckas ta fram nya nervskyddande läkemedel. Inom tio år tror jag också att vi kommer att se den första genterapin och stamcellsterapin mot glaukom, säger han.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Nordens främsta excellenscenter inom ögonvård
S:t Eriks Ögonsjukhus har tillgång till de bästa klinikerna och resurser i världsklass, och eftersom forskningen och kliniken finns i samma byggnad kan nya upptäckter snabbt föras över till patienterna.
– S:t Eriks Ögonsjukhus är det främsta excellenscentret inom ögonvård i Norden. När det gäller glaukom har vi ett fantastiskt kliniskt team, och tillsammans med mitt forskningsteam inom basal, translationell och klinisk glaukomforskning skapar vi en sammanhållen pipeline där hela kedjan finns på plats, från grundforskning till kliniken. Dessutom har vi internationell expertis som stärker verksamheten ytterligare, berättar Pete med stolthet.
Hans vision är att forskningen vid S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara så stark och så attraktiv att den kan konkurrera på en global nivå.
Närmare botemedel mot ögonsjukdomar än någonsin
Pete ser idag en tydlig väg framåt för ögonforskningen.
– Jag tror att vi är närmare än någonsin att kunna utveckla bra biomarkörer, behandlingar och möjligen även botemedel mot ögonsjukdomar, säger han.
Författare: Susanne Kunda
Läs mer om forskargruppen och övriga medlemmar. (Extern länk)
- Uppdaterad: 13 november 2025