Vy över S:t Eriks sjukhusområde som det ser ut idag. Foto: Regionarkivet.
Sjukhusområdet på Kungsholmen skänktes på medeltiden åt franciskanermunkar. Området var stort. Sträckte sig ända ner till Klara sjö. Här fanns gott om plats för tegelbruket som restes. Spåren efter detta finns kvar om än bara i form av namnet på kvarteret kring dagens S:t Eriks sjukhus: Tegelbruket. 1859 köpte en förmögen handelsman marken. Grubb hette han, och har gett namnet åt Grubbens gata och Grubbensringen, ett av Stockholms trevligare bostadsområden. En grön stadsdel med 1 000 lägenheter, som beslutades i kommunfullmäktige 1992.
Fattighuset på Svältholmen
Men tillbaka till "Grubbens" som det första embryot till sjukhus kallades när det togs i bruk 1860. Då var det ett tämligen illa sett fattighus, med en liten vårdande enhet med blott 20 sängar, där sjuka, fattiga och "sinnessvaga” blandades hej vilt med våldsamma ”dårar”, försörjningshjon och friska, med bostadslösa, barn och gamlingar. Ett koncentrat av Svältholmen som Kungsholmen stundtals kallades.
"Grubbens", den äldsta byggnaden på hela S:t Eriksområdet, som bland annat användes som stall. I dag finns här bostäder. Foto: Regionarkivet
”Grubbens” byggdes till efter några år. Fick en ny huvudbyggnad och två flyglar. Inrättningen hade nu plats för 600 intagna. Ett stort steg framåt innebar det när man anställde en utbildad sjuksköterska från Ersta Diakonanstalt. Året var 1864.
Vårdbehovet växte stadigt
Det var eländigt för många. Detta skulle kompenseras. Sjukhuset gavs en hälsosam, ljus och grön inramning i form av en engelsk park, som anlades efter konstens alla regler och ideal. Behovet av vård och tillsyn var pyramidalt och överbeläggning blev snart ett akut problem. Tio år efter öppnandet var antalet intagna fler än 1 000, varav cirka 300 var sjukpatienter och 50 ”dårar”. Antalet sängliggande växte stadigt och med dem behovet av läkarinsatser. 1891 är något av ett märkesår. Då anställdes en lika målmedveten som omtyckt läkare, Gustav Wilkens. Han var överläkare på sjukhuset i 27 år, och en brinnande banerförare för bra sjukvård.
Början till storhetstiden
Stockholms stads norra försörjningsinrättning fick man heta fram till 1922, då det omvandlades till S:t Eriks sjuk- och vårdhem.
Stockholms stads norra försörjningsinrättning fick man heta fram till 1922, då man bytte namn till S:t Eriks sjuk- och vårdhem. Foto: Regionarkivet
Så följde en epok med omorganiseringar och 1933 blev namnet S:t Eriks sjukhem. Det blev också början till sjukhusets storhetstid. Sjukhuset attraherade många berömda läkare däribland Clarence Crafoord, Ernst Sahlgren, Bengt Ihre, Israel Holmgren bara för att nämna några. 1938 blir S:t Eriks först i landet med en blodgivarecentral, utvecklad av de blödarsjukas egen läkare Erik Sköld. Han spred sin idé och organiserade uppbyggnaden av liknande centraler på de 18 största sjukhusen i landet.
.jpg?width=750&height=500&ext=.jpg)
Sjukhusets operationssal, någon gång 1904-1928. Fr v: fröken Lisa Järvander, doktor Stenberg, fröken Sofia Johansson, doktor Fårnstedt, syster Astrid Jagerfalk. Foto: Regionarkivet
Samma år blir sjukhuset annex till Södra BB med en avdelning med 42 platser. Man är undervisningsklinik under några decennier och blir känt för sina många skickliga kirurger. Specialiteter tillkommer, med tunga invärtesspecialister i ledningen. Psykosomatiska sjukdomar får egna avdelningar, liksom smärtlindring. Och så, på 1960-talet, landets modernaste intensivvårdsavdelning. Då växer också njurmedicin, dialysavdelning och urologavdelning fram. Samtidigt som forskningsavdelningen utvecklas bland annat ett reumatologiskt forskningslaboratorium.
Akutsjukhus blev ögonsjukhus
1972 invigdes den moderna behandlingsbyggnaden. Byggnaden bildar entré mot Fleminggatan och ritades av arkitekten Anders Tengbom. Intill entrén står en uppskattad skulpturgrupp av en känd och omtyckt skulptör, Sven Lundqvists charmiga ”Tidningsläsarna”.
Entrén till S:t Eriks med skulptören Sven Lundqvists charmiga "Tidningsläsarna". Foto: Regionarkivet
Bara fjorton år senare, 1986, var en kort men lysande epok till ända. Akutsjukhuset S:t Eriks lades ner i en storm av protester, för att fyra år senare återuppstå som ett i dag välrenommerat ögonsjukhus. Den nostalgiske kan dock fortfarande försjunka i minnen av gamla S:t Eriks vid det restaurerade porthuset mot Fleminggatan.
S:t Eriks fortsätter att utvecklas. I fjol togs en ny station för reservkraft i drift. I år bygger Locum om lokaler för vävnadsinrättning, där cell- och vävnadsprover från hornhinnor hanteras.
Text: Sten Windén Foto: Regionarkivet.
Texten publicerades ursprungligen i tidskriften Locum Rum nr 2 år 2011.
S:t Eriks Ögonsjukhus flyttade 2020 in i nybyggda lokaler i Hagastaden.
S:t Erik flyttar hösten 2020