Malignt melanom uppträder oftast i huden, men förekommer även i ögat. Den vanligaste lokalisationen i ögat är i den s.k. druvhinnan (uvea) vilket är det mellersta skiktet i ögonväggen.
I Sverige drabbas 70-80 personer varje år av någon form av ögonmelanom. Antalet har varit konstant under de senaste decennierna. Ögonmelanom förekommer i alla åldrar men är mycket sällsynt hos barn.

Sjukdomstecken
Ögonmelanom kan medföra symtom som ljusblixtar eller en minskning av synfältet vilket kan uppfattas som en gradvis tilltagande skugga. Detta kan också förekomma vid andra tillstånd som t ex näthinneavlossning. I många fall har patienten inga symtom utan tumören upptäcks vid en rutinundersökning hos ögonläkare.  
 
Orsaker till ögonmelanom
Det är oklart vad som orsakar ögonmelanom, men en del av dem utgår förmodligen från s.k. födelsemärken (naevi) i ögonbotten. Ärftligt ögonmelanom har beskrivits hos några enstaka familjer, men de allra flesta fall uppträder sporadiskt utan någon känd ärftlighet. Det finns idag inget som entydigt visar att en kraftig exponering för solljus ger upphov till ögonmelanom.

Undersökningsmetoder
Ögonmelanom diagnostiseras av ögonläkare genom undersökning av ögonbotten. Denna undersökning kompletteras med ett ultraljud där man undersöker tumörens storlek (diameter samt tjocklek), vävnadsstruktur samt eventuell genomväxt av ögonväggen. Ibland kan utredningen behöva kompletteras med andra undersökningar.

Behandling
Små, medelstora samt en del stora ögonmelanom kan behandlas med strålning. En 15-20 mm stor silverplatta med ett radioaktivt ämne på insidan (rutenium), fästs innanför bindehinnan men utanför senhinnan i den del av ögat där tumören finns. Operationen utförs vanligtvis under narkos. Patienten bär sedan strålplattan under några dagar till några veckor. Denna tid varierar beroende på tumörens tjocklek och strålplattans aktivitet för att en viss bestämd stråldos ska kunna nå hela tumören. Därefter tas strålplattan bort vid ett ingrepp som oftast sker i lokalbedövning.

Vid behandlingen bestrålas endast själva tumören samt en mindre del av den omgivande näthinnan. Ögat blir ofta rött och irriterat. Det kan även skava under behandlingstiden och några veckor därefter. Värk förekommer däremot sällan. Ibland kan ett dubbelseende uppstå som oftast är övergående. Under behandlingstiden går det att leva som vanligt. I de flesta fall 
behandlas patienten efter första operationen med två olika sorters ögondroppar, en kortisondroppe som dämpar inflammationen samt en pupillvidgande droppe. Dessa droppar tas vanligtvis under två veckors tid efter att strålplattan har avlägsnats.
Laserbehandling kan i vissa fall vara nödvändig som komplement till strålbehandlingen. Denna behandling kan göras i samband med den första operationen eller vid ett senare tillfälle under ett mottagningsbesök. Laserapparaten är då kopplad till ett vanligt ögonmikroskop och patienten är sittande under behandlingen.
Tiden innan det går att se effekten av strålbehandlingen varierar, men oftast tar det upp till 6 månader innan man kan se någon effekt. Syftet med behandlingen är att tumören ska sjunka ihop och skrumpna. Ett ärr kommer dock alltid vara synligt i ögonbotten på platsen där tumören funnits.

I en del fall kan det vara nödvändigt att operera bort ögat (enukleation). Detta rekommenderas då tumören är mycket stor eller då den sitter på ett sådant ställe i ögat att det inte går att behandla med strålplatta. Operationen görs under narkos. Efter operationen är ögonlocket slutet och det ser ut som om man blundar. En viss svullnad och missfärgning kan förekomma. De första veckorna efter operationen behandlas ögonhålan med antibiotiska ögondroppar. Cirka fyra veckor efter operationen kan ögonprotes provas ut. Detta sker vanligtvis på hemortens ögonklinik eller hos en enskild protesmakare. Ögonproteser är antingen tillverkade av plast eller porslin. Ibland behövs en kirurgisk rekonstruktion av ögonhålan och/eller ögonlocken för att man ska få ett bra kosmetiskt resultat.

Kontroller
De patienter som får behandling med strålplatta kontrolleras en månad efter operationen. Därefter sker kontroller vanligtvis ca 3, 6 samt 12 månader efter operationen. Om tumören har svarat på behandlingen kontrolleras patienten därefter årligen, oftast på S:t Eriks ögonsjukhus. Vid dessa kontroller undersöks först synen av en ögonsköterska och därefter vidgas pupillen. Ibland görs ett ultraljud för mätning av tumörens tjocklek. Ett fotografi av ögonbotten tas ibland av en fotograf efter läkarundersökningen.

I de fall där man har opererat bort ögat kallas patienten för en kontroll en dryg månad efter operationen. Därefter sker en kontroll efter ungefär ett halvår och fortsättningsvis efter behov.

Prognos
Hos ca 85 % av patienterna som behandlas med strålning lyckas behandlingen. I en del fall kan denna behandling behöva upprepas eller kompletteras med en laserbehandling.
Ögonmelanom kan ibland sprida dottertumörer (metastaser). Spridningsrisken varierar från fall till fall och beror framförallt på tumörens storlek. Risken påverkas inte av valet av behandlingsmetod (strålning eller borttagande av öga). Eventuella dottertumörer sprids i princip aldrig till patientens andra öga utan uppträder i första hand i levern. Vid kontroll av eventuell tumörspridning undersöks vanligtvis levern med ultraljud. Om dottertumörer uppträder sker den fortsatta behandlingen i samråd med onkolog (läkare med specialkunskap om tumörsjukdomar).

Krisreaktion
Att få diagnosen cancer utlöser ofta en kris, även om man varit beredd på detta besked. Första dagarna upplever de flesta ett kaos i sitt inre. Det är svårt att ta till sig information och många förnekar vad som har hänt. Det som läkaren sagt vid läkarbesöket kommer man i många fall inte ihåg.
När man börjar inse att man har cancer är det naturligt att starka känslor kommer fram - ångest, nedstämdhet, ilska och sorg. Så småningom börjar man tänka framåt igen. Man inser att det går att leva med osäkerheten, även om det tar tid.
Kontakten med läkare och sjuksköterska är viktig under hela behandlingsperioden och kontrollerna därefter. En god kontakt gör det lättare att ställa frågor som kanske känns dumma eller onödiga. Ofta är det just dessa som är viktiga att få svar på. Det är bra att skriva upp frågorna varefter de kommer.
Man kan också behöva diskutera frågor som inte är av medicinsk art. På S:t Eriks ögonsjukhus finns en kurator som kan hjälpa till vid behov.

Råd inför läkarbesök

Skriv ned alla frågor på ett papper före besöket.
 
Ta med en vän eller anhörig till läkarbesöket. Två hör mer än en. Ni kan dessutom i efterhand tillsammans gå igenom vad läkaren sagt och på så sätt försäkra er om att ni förstod allt.
 
Om Du känner Dig osäker på något efter besöket så ta kontakt med läkaren igen. Om Du inte får tag på läkaren per telefon, ring till vår sköterska eller sekreterare och lämna ett meddelande så ringer läkaren upp Dig.
 
Sammanfattning
Ögonmelanom är en tumörform som vanligtvis drabbar de bakre delarna av druvhinnan. Mellan 70-80 personer drabbas av detta per år i Sverige. Symtomen kan vara minskat synfält, vilket uppfattas som en gradvis tilltagande skugga eller förnimmelse av ljusblixtar. Man känner inte till orsaken till ögonmelanom men en del utgår förmodligen från födelsemärken i ögonbotten. De flesta ögonmelanom behandlas med en radioaktiv platta som opereras utanpå senhinnan och sitter där under några dagar. Ibland kan denna behandling kompletteras med en laserbehandling. I en del fall där tumören är mycket stor eller beroende på var i ögat den sitter kan man vara tvungen att ta bort ögat. Ögonmelanom kan ibland sprida dottertumörer. Risken varierar från fall till fall.

Illustrationer utförda av dr Pia Agervi.