Laserbehandlingen strävar till att bevara den aktuella synförmågan men kan sällan förbättra synskärpan.

Behandling med laser kallas för fotokoagulation:
Vid laserbehandling projiceras en ljusstråle av homogen våglängd oftast mellan blått och grönt ljus i ögat. Ljuset absorberas av pigmenterade vävnader varvid koagulation uppstår. Effekten doseras för att inleda den önskade läkningsprocessen: Kärlnybildningar krymper och läckande kärl tillsluts långsamt under flera månader.

Argonlasern är fortfarande den mest använda ljuskällan för retinal fotokoagulation. Diodlasern är lätt och smidig och kan kopplas på en vanlig undersökningslampa. Båda typer av laser används på Sankt Eriks Ögonsjukhus. Behandlingen sker enkelt i anslutning till läkarundersökningen, i de flesta fallen endast med några droppar bedövningsmedel. Fokusering och utbredning av behandlingen beror på graden av ögonkomplikation. Flera behandlingar brukar vara regeln för en fullständig läkning. Biverkningarna beror på intensiteten av effekterna. Synfältet och synskärpan kan påverkas. Med dagens teknik för laserbehandling är biverkningarna mer begränsade än tidigare. Ljuskänslighet och sämre mörkerseende kan uppkomma men kan även orsakas av diabetesretinopatin i sig.