Den vanligaste formen av irit är den akuta, och det är vanligt att den återkommer flera gånger under livet. Akut irit är en autoimmun reaktion där irisvävnaden av oklar anledning blir inflammerad. Det innebär att ögat blir rött och ljuskänsligt (smärta utlöses av pupillsammandragningen). Man kan också uppleva smärta när man ska titta på föremål på nära håll. De flesta patienter med akut irit får ingen synnedsättning, och man får aldrig variga och kladdiga ögon. Obehandlad kan iriten leda till svår värk och komplikationer i form av högt ögontryck, mm.

De flesta patienter som drabbas av irit är för övrigt friska, och man finner ingen utlösande faktor till inflammationen. Man har diskuterat att vissa infektioner, t ex tarminfektioner, skulle kunna medföra att en irit utvecklas i efterförloppet, men detta är ovanligt. En grupp patienter har en ärftlig benägenhet att utveckla irit. Dessa patienter har inte sällan en inflammation i ländryggen, s.k. Bechterews sjukdom. Även vissa inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom ulcerös kolit och Crohns sjukdom, kan innebära en ökad risk för utveckla irit.

Akut irit är vanligtvis enkel att behandla. Patienten insjuknar relativt snabbt med värk i ena ögat (irit är mycket sällan dubbelsidigt), och vid undersökning finner man att ögat är rött, och att det finns vita blodkroppar i kammarvattnet, dvs. i den vätska som finns mellan hornhinnan och iris. Dessa blodkroppar kommer ifrån de inflammerade blodkärlen i iris. Behandlingen innebär att man ger ögondroppar som innehåller kortison och andra droppar som innehåller pupillvidgande medel. Man ger pupillvidgande medel dels för att förhindra sammanväxningar mellan iris och linsen, och dels för att hålla iris orörlig, vilket påskyndar läkningen och även är smärtstillande. Efter en veckas behandling är de flesta patienter friska, och man trappar sedan ut dropparna. En del patienter kräver längre tids behandling, och ett fåtal kan behöva tillägg av kortisontabletter.

Risken för komplikationer av an akut irit är mycket liten om man ger adekvat behandling. Även om man får upprepade iriter brukar dessa inte skada ögat eller påverka synen på lång sikt.
Det finns också mer kroniskt förlöpande iriter. En patient med kronisk irit brukar inte ha smärtor eller rött öga, utan söker ögonläkare p.g.a. synförsämring. En kronisk irit behandlas också i allmänhet med kortisondroppar. Kronisk irit är oftare kopplat till andra sjukdomar, t ex ledsjukdom hos barn eller sarcoidos. Man brukar ofta göra en viss medicinsk utredning hos patienter som uppräcks ha en kronisk irit.