Ögonen är människans viktigaste sinnesorgan. Närmare 70% av kroppens
sinnesceller finns i ögats näthinna. Synnerven med sina 1 miljon nervtrådar
förmedlar mer information till hjärnan än något annat sinnesorgan. Det skarpaste seendet har vi centralt på näthinnan i den så kallade gula fläcken. Där finns detaljseendet med högsta synskärpa och upplösning, bland annat för läsning och skrivning.

Förekomst
Åldersrelaterad makuladegeneration utgör den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden, detta för personer över 65 år. I Sverige beräknas cirka 350.000 personer ha någon form av makuladegeneration varav uppskattningsvis närmare 45.000 individer har en svårartad makuladegeneration som medfört avsevärd synnedsättning.
Makuladegeneration uppkommer vanligen efter 60 års ålder, men förekomsten ökar kraftigt med åldern och ökar till närmare 30% i befolkningen över 75 år (inkl. såväl tidiga som sena fall av sjukdomen).
Vid makuladegeneration försämras syncellernas funktion och syncellerna i gula fläcken förtvinar gradvis. Detta leder till att det kan bli svårt att läsa, skriva och att känna igen sina medmänniskor. Det blir också besvärligt att
orientera sig på främmande platser och att resa med allmänna kommunikationsmedel.

Torr makuladegeneration
Sjukdomen börjar som s.k. torr degeneration i näthinnans gula fläck. Alltfler
synceller degenererar där, med tiden fungerar cellerna allt sämre och slutligen kan de inte förmedla synintryck alls. Det uppkommer små blinda punkter eller
fläckar i centrum av synfältet. Tillståndet försämras långsamt över många år, 
bilden blir grå, suddig och otydlig med permanent synnedsättning som följd. Torr makuladegeneration utgör drygt 85 % av all fall.

Våt makuladegeneration
Våt makuladegeneration är en svårartad komplikation. Då bildas nya blodkärl som växer in under gula fläcken i näthinnan. Kärlen blöder, näthinnan svullnar och syncellernas funktion försämras. Symptomen kan komma plötsligt. Man ser otydligt, ’dimmigt’, ibland med gråa fläckar eller skuggor i centrum, raka
linjer framträder krokiga, bilden blir allmänt förvrängd, sned och förvriden.
Våt makuladegeneration har ofta ett snabbt förlopp med försämring under några veckor och månader.

Behandling
För 20 år sedan fanns inga metoder för att stoppa sjukdomen. Under senare år har vissa möjligheter att förebygga och minska risken för synnedsättning uppkommit.

Förebyggande behandling med antioxidantia
Vid vissa typer av torr makuladegeneration har internationella studier visat att
antioxidantia (i form av stora doser olika vitaminer m.m.) minskar risken för
synnedsättning. I en välkontrollerad amerikansk undersökning minskade risken för svår synnedsättning med c:a 25% under en 5-års period om behandlingen påbörjades i ett relativt tidigt skede av vissa former torr makuladegeneration. För att avgöra om förändringarna lämpar sig för sådan behandling krävs att ögonläkare undersöker tillståndet.

Fotokoagulation av kärlnybildningar
För att påvisa förekomsten och kartlägga utbredningen av kärlnybildningar i gula fläcken erfordras en speciell fotografering av ögonbotten med kontrastfärg (fluoresceinangiografi) och undersökning av näthinnan med optisk koherenstomografi (OCT). Detta färgämne sprutas in i ett blodkärl på armen och när det når ögonbotten kan förändringar där fotograferas. Typen och utbredningen av kärlnybildningar kan diagnosticeras och bedömas om de kan behandlas och, i så fall, med vilken metod. På 1980-talet utvecklades en laserbehandling (argon/kryptonlaser) för vissa typer av kärlnybildningar som är utanför själva gula fläckens centrum. Denna typ av kärlnybildningar förekommer bara hos en liten grupp av patienter med våt
makuladegeneration och metoden fick endast begränsat värde.

Fotodynamisk behandling (PDT)
För denna behandling sprutas ett färgämne (verteporfin) in i blodbanan i armen och när färgämnet nått ögonbotten används ett svagt laserljus för att tillsluta de blödande blodkärlen. Behandlingen är i det närmaste komplikationsfri, men patienten bör dock skydda sig mot starkt ljus (mörka glasögon) under påföljande 24 timmar. Fotodynamisk behandling har använts i Sverige under 7 år och varit ett stort framsteg och metoden kan förhindra fortsatt synnedsättning i de flesta fall. Behandlingen behöver vanligen upprepas flera gånger. Uppföljning under 3 år har
visat att synskärpan hos de behandlade patienterna har bevarats bättre än hos
dem som inte behandlats. Tyvärr uppnås förbättring av synen bara hos i en liten grupp patienter.

Transpupillär termoterapi (TTT)
Transpupillär termoterapi använder en värmelaser för att stoppa olika typer av kärlnybildningar under gula fläcken. Värmelasern bestrålar ögonbotten genom en kontaktlins på ögat under 60 sekunder med en relativt svag intensitet, som är skonsam för andra delar av näthinnan. Inga särskilda förhållningsorder behövs efteråt. TTT är en enkel och billig metod, ehuru upprepade behandlingar brukar behövas i varje enskilt fall. Internationella och våra resultat visar att man kan förhindra fortsatt synförsämring hos en mycket stor grupp patienter. Ytterligare utvärdering och metodutveckling pågår.

Behandlingar med läkemedel som hämmar kärlnybildning
Vid våt makuladegeneration växer nybildade kärl in till näthinnan, de blöder och läcker vätska, vilket allvarligt skadar syncellerna. Det har kommit nya
läkemedel som kan förhindra dessa kärl att växa genom att hämma en
tillväxtfaktor (vascular endothelial growth factor, VEGF) som krävs för
kärlnybildningen. Det finns nu flera s.k. anti-VEGF farmaka, nämligen Macugen, Lucentis och Avastin. Härmed inleds en ny era för behandling av våt
makuladegeneration genom att synskärpan kan stabiliseras eller förbättras hos ett stort antal individer.
Lucentis, som 2007 godkändes av Läkemedelsverket, har givit en signifikant
förbättring av synskärpan när läkemedlet injiceras in i ögat. En sådan injektion ges på operationsavdelningen efter lokalbedövning av ögat. Injektionen brukar inte ge så mycket besvär och man går hem efter ingreppet. För att vara effektivt måste injektionerna ges var 4:e vecka och under rätt lång tid.  Det finns risk för komplikationer, nämligen infektion i ögat (endoftalmit), näthinneavlossning och grå starr, men risken är <1% av alla injektioner.  
Avastin, som är en antikropp emot VEGF, ger ungefär samma förbättring av
synskärpan som Lucentis. Avastin brukar ges med 6 – 8 veckors intervaller och preliminära undersökningar visar att Avastin sannolikt inte kräver så många injektioner som vissa andra läkemedel för att stabilisera eller förbättra synen.  Komplikationerna är väsentligen desamma som för injektioner av Lucentis. Långtidsresultat är under utvärdering.

Utveckling av nya behandlingsmetoder
Efter att tidigare ha stått nästan stilla, är forskningen rörande
makuladegeneration nu i ett  dynamiskt utvecklingsskede. Det finns numera flera biologiskt aktiva ämnen, s.k. antiangiogena substanser, som hämmar nybildning eller tillväxt av blodkärl under gula fläcken. Flera sådana substanser är under utprövning i kliniska studier och kan bli effektiva läkemedel genom att förhindra utveckling av nya kärl vid våt makuladegeneration och förebygga synnedsättning. Ett sådant farmakon är VEGF-trap som binder tillväxtfaktorn så att kärlutväxt hämmas och preliminära undersökningar visar en god synförbättring med relativt färre injektioner än vissa andra läkemedel kräver. Man undersöker också kombinationer av anti-VEGF och olika laserbehandling, ex. Lucentis eller Avastin tillsammans med PDT eller TTT. Sådana projekt pågår vid S:t Eriks Ögonsjukhus.

Synrehabilitering och optiska hjälpmedel
En person med måttlig synnedsättning som inte ser att läsa eller skriva brukar
ha hjälp av optiska hjälpmedel i form av olika specialglasögon, förstoringsapparater mm. Speciella syncentraler kan ombesörja en
synrehabilitering med dylika optiska hjälpmedel. En person med höggradig
synnedsättning kan också behöva hjälp i form av hemsjukvård, färdtjänst för
resor mm.

Forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder
Djurexperimentella undersökningar. Vi bedriver experimentella studier rörande kärlnybildningar i ögonbotten hos försöksdjur (möss) samt olika metoder att hämma denna kärlnybildning med läkemedel eller laser.
Vi deltar i internationella kliniska multicenterstudier för att utvärdera nya
läkemedel som förhindrar kärlnybildning vid makuladegeneration.
Det sker metodutveckling för att förbättra befintliga behandlingsmetoder, samt kliniska studier för att jämföra vissa metoder med andra behandlingar.