Ögats inre består av en geleartad massa som vi kallar glaskroppen. Glaskroppen är vid unga år spänstig men när vi blir äldre ändras detta och glaskroppen faller samman och kan också lossna. Om man är närsynt kan detta inträffa tidigare i livet.
En glaskroppsavlossning upptäcks ofta genom att en mängd svarta prickar och sotflagor tycks störa seendet. En del uppfattar att det blixtrar framför ögonen vilket beror på dragningar i näthinnan. En glaskroppsavlossning kan leda till att det bildas hål i näthinnan. Om detta upptäcks tidigt kan man i många fall laserbehandla hålen. Om hålen inte åtgärdas kan det läcka in vätska bakom näthinnan och en näthinneavlossning uppkommer. Inget av dessa symptom ger smärtpåverkan.

Då näthinnan lossnar får man till att börja med en svart skugga i synfältet som med tiden ökar och så småningom påverkar det centrala seendet, synen blir sämre och bilden man ser blir förvrängd.
Näthinneavlossning är en akut sjukdom som måste omhändertas och opereras inom ett par dagar.

Operation av näthinneavlossning sker med så kallad plomb och cerklageoperation.
Cerklage innebär att ett silicongummiband läggs runt ögat, under bindehinna och muskler. Det spänns en aning så att en svag midja bildas på ögat. På det ställe där hål finns på näthinnan placeras en så kallad plomb, silicongummikudde, under bandet och flyttar hela ögonväggen mot näthinnehålet för att täta detta. Ofta används en luftinjektion till glaskroppsrummet för att inifrån "knuffa" näthinnan på plats. Ingreppet sker i narkos.
Med denna  standardmetod  att operera näthinneavlossning läker cirka 80-85%, om läkning uteblir finns det ytterligare metoder att använda.