Närmare 70% av kroppens sinnesceller finns i ögats näthinna. Synnerven med sina en miljon nervtrådar förmedlar mer information till hjärnan än något annat sinnesorgan. Den bästa synen har vi centralt på näthinnan i denså kallade gula fläcken. Där finns det skarpaste detaljseendet med högsta synskärpa och upplösning vilket är viktigt  bland annat vid läsning.

I periferin har vi synceller som är mer ljuskänsliga vilka hjälper oss att se något även i dålig belysning.
För att vi ska få en skarp bild i ”ögonkameran” krävs att optiken är god. För den svarar hornhinnan och linsen. Linsen hos yngre personer kan ställa om sig för seende på långt och nära håll, detta kallas att ackommodera. Om optiken är klar men inte fokuserar på näthinnan kan glasögon hjälpa. Glasögon är ofta ett måste på äldre dagar när vi får svårt att läsa på nära håll. Vi kan också korrigera brytningsfel genom att med laser ”svarva” om hornhinnan, se Operation av brytningsfel.
Om optiken är grumlig som vid grå starr (katarakt) krävs ofta en operation.
Ögats bländare är pupillen, öppningen i iris som varierar med ljusinfallet.
Ögats inre uppfylls av en geleaktig vätska, glaskroppen. Ögats vägg utgörs av den fasta, vita senhinnan. Titthålet framtill är den klara hornhinnan som är en del av ögats vägg. Främre delen av ögonvitan och ögonlocken insida täcks av bindhinnan. Den måste, som hornhinnan, hållas fuktig och smörjas av tårkörtlarna. Överskott av tårar rinner ut i tårkanalen ner i näsan.
Vi rör på ögonen med hjälp av sex små muskler på var öga. 
Om de kommer i otakt börjar vi skela. I värsta fall ser vi då även dubbelt vilket är mycket obehagligt.

För att läsa mer om ögat klicka på länken ovan till höger. Den går till 1177:s hemsida, där klickar du först på "Sjukdomar och besvär" och väljer sedan "Ögon" för att hitta relevant information.