Symtomen kan både vara akuta och kroniska. Oftast är åkomman godartad och i många fall går besvären över utan att någon särskild behandling krävs.
Här följer en beskrivning av de vanligaste bindhinnekatarrformerna. Viktiga alternativa orsaker till ögonrodnad presenteras också.

Bindhinnekatarr orsakad av infektion
Ögonen blir röda, kladdiga och vid varje blinkning känns det som grus i ögonlocken. Synen är inte påverkad. Oftast finns det en koppling till en aktuell luftvägsinfektion. Om virus är orsaken till bindhinnekatarren är utsöndringen mer slemhaltig. Är orsaken bakterier brukar ögonen bli mer variga. Besvären brukar gå över på någon vecka. I första hand rekommenderas rengöring av ögonlockskanterna med vatten, särskilt på morgnarna när ögonlocken kan sitta fastklibbade. Bakteriell bindhinnekatarr kan behandlas med särskilda antibiotikadroppar för ögonbruk (eller med allmänna antibiotika om luftvägarna också är infekterade) medan virusbindhinnekatarr inte kan erbjudas någon riktad behandling.
Om symtomen inte går över utan snarare förvärras efter en vecka rekommenderas läkarkontakt.

Bindhinnekatarr orsakad allergi (ev bild)
Ögonen blir röda och man känner klåda som ibland kan bli intensiv. Bindhinnan kan också svälla upp men däremot påverkas inte synen. Ögonallergi i vårt land beror vanligen på björk- eller gräsöverkänslighet. Därför inträffar besvärsperioderna normalt under maj – juli. Oftast förekommer s k hösnuva tillsammans med ögonbesvären. Ögondroppar med eller utan recept kan lindra besvären. Väljer man tablettbehandling, även denna många gånger receptfri, kan näsbesvären också mildras. Vid ihållande allergiliknande ögonbesvär som uppstår utan att de kan förklaras av kontakt med det man är allergisk mot rekommenderas läkarundersökning.

Bindhinnekatarr beroende på för lite tårar
För lite tårar, s k torra ögon, kan ge bindhinnekatarrbesvär. Ögonen känns irriterade och är lätt rodnade. Mildare former av torra ögon förekommer f f a hos äldre individer. Särskilt svåra varianter kan drabba patienter som lider av reumatism. Det finns en rad smörjande ögonpreparat, många receptfria, som kan lindra besvären. I mer avancerade fall kan ögonläkare försöka att täppa till tårkanalerna för att öka tårmängden på ögats yta.

Andra orsaker till ögonrodnad
Skador:
Besvären brukar vara ensidiga. Om man får in något lokalirriterande ämne blir ögat rött. De flesta ämnen är ofarliga, men det finns viktiga undantag såsom basiska ämnen, t ex lut och ammoniak. Man bör skölja ögat och, vid osäkerhet om hur farlig substansen är, ringa sjukvårdsupplysningen eller giftinformationscentralen (08-331231 dagtid och 112 övrig tid). Grus, växtdelar och små metallgrader kan hamna i ögat.
Om något lagt sig under det övre ögonlocket gör varje blinkning ont. Om något fastnat på hornhinnan, den genomskinliga delen av ögat framför iris, brukar ögat skava rejält och det gör ont att titta mot ljus. I de flesta fall behöver man söka sjukvårdshjälp för att kunna avlägsna dessa främmande föremål.
Keratit:
Hornhinnan kan förutom skador även drabbas av infektioner. Ögat börjar då värka, blir ljuskänsligt och synen försämras. Patienten ska då snarast bedömas av en ögonläkare.