Gå direkt till textinnehållet

Vanliga frågor om ögon och syn

Är det sant att man får sämre syn om man stirrar för mycket på en skärm eller att man får bättre syn av att äta blåbär? Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om våra ögon.

Morötter innehåller A-vitamin, vilket behövs för näthinnans funktion. Vår kost innehåller dock tillräckligt med A-vitamin för att ögonen ska fungera bra. Att äta några extra morötter spelar därför ingen roll. Blåbär innehåller så kallade antioxidanter, som möjligen kan skydda ögat mot vissa åldersförändringar. Vi vet ännu för lite om hur stor betydelse detta kan ha, men det pågår studier om antioxidanters möjliga skyddseffekt. Tills vidare kan vi inte ge några rekommendationer.

Nej, det är inte farligt för ögonen att till exempel läsa i dålig belysning. Däremot är det opraktiskt och tröttsamt. Äldre personer behöver ofta lite mer ljus för att kunna se och läsa bra, varför det är viktigt med god belysning. Dålig belysning skadar alltså inte ögonen.

Det finns studier som tyder på att mycket läsning och närarbete är kopplat till närsynthetsutveckling.

Det är vanligt att du ser sämre efter att ha stirrat många timmar på en skärm. Det yttrar sig ofta som dimsyn, svårigheter att växla mellan att se på olika avstånd samt huvudvärk. Hos yngre beror det på

  • ackommodation, linsens förmåga att anpassa sig till olika avstånd
  • konvergens, ögonmusklernas förmåga att rikta ögonen inåt för att fokusera på samma punkt.

Även vuxna kan uppleva samma problem, främst beroende på hur ackommodationen fungerar. När vi blir äldre minskar elasticiteten i linsen och ögat får svårare att anpassa sig till olika avstånd. Vuxna får ofta även besvär med torra och skavande ögon.

Du kan själv minska problemen genom att regelbundet ta en paus och lyfta blicken från skärmen. Om du tycker att du fort blir trött kan det vara bra att låta en optiker undersöka om du behöver glasögon.

Att stirra länge på en skärm utan regelbundna pauser påverkar ögonen. Du kan få falsk närsynthet och ögonkramp av att stirra länge på en skärm. Kännetecknen är att du ser suddigt på långt håll och har huvudvärk. Synhuvudvärk kommer under dagen och släpper om du tittar bort från skärmen.

Ögat kan också förslappas, vilket innebär att du får svårt att läsa på nära håll. Detta är normalt för personer i medelåldern, men i dag inträffar detta även för barn och unga. Det handlar då om en tillfällig förändring i ögat som går att behandla med läsglasögon under en period.

Tillstånden  påverkar livskvaliteten. Sämre synfunktion gör det svårare att hänga med i till exempel skolan. Huvudvärken kan påverka koncentrationsförmågan.

Långsiktiga konsekvenser

Att stirra för mycket på kort avstånd kan få långsiktiga konsekvenser. När du tittar på nära håll hamnar bilden naturligt lite bakom ögat. Det som händer om man tittat väldigt mycket på nära håll är att ögat börjar växa mot bilden för att kompensera, då är ögat inte längre runt utan avlångt. Det är det som är närsynthet, ögat blir för långt när det anpassas till närseende, och man ser suddigt på långt håll. När ögat fortsätter att växa blir ögonväggen tunnare och det ökar risken för näthinneavlossning och grön starr när man blir äldre, sjukdomar som i sin tur kan leda till blindhet.

Tips för god ögonhälsa

Rådet för en god ögonhälsa är att använda sitt sunda förnuft. Undvik att sitta timme ut och timme in framför en skärm. Ta paus ofta, helst var femte minut.

Det är inte bra med stark sol för ögonen. Olika delar av ögat kan skadas av starkt solljus, så det är bra att använda solglas som filtrerar bort UV-ljus om du vistas mycket utomhus i soligt väder.

Om ögat blir belyst av en laserpekare kan det ge bländningsbesvär eller till och med en skada på näthinnan. Det finns endast få dokumenterade fall av stadigvarande ögonskada efter belysning med laserpekare men risken finns att utvecklingen mot allt starkare laserpekare framöver kan ge en ökning av sådana skador.

Det är sedan 2009 olagligt att inneha eller använda en stark laserpekare på allmän plats och från 2014 är lagen skärpt till att man inte längre får inneha, använda eller tillverka starka laserpekare utan särskilt tillstånd.

Varken barn eller vuxna kan träna bort ett synfel, det vill säga närsynthet, översynthet eller astigmatism. Det beror på att ögonbulben har en specifik form som inte låter sig påverkas av träning.

Det går inte heller att träna bort ögonsjukdomar, till exempel näthinnesjukdomar eller sjukdomar i linsen.

Vuxna människor kan inte träna upp synskärpan för att se bättre. Det kan däremot barn göra, men bara upp till en viss ålder. Barn som skelar bör till exempel träna synen på det öga som skelar för att synen ska utvecklas på ett bra sätt. När ögat har vuxit klart är det inte längre möjligt att påverka synfelet.

Både barn och vuxna kan träna själva synsinnet, som är en sinnesfunktion som finns i ögat och i hjärnan. Det förutsätter att synbanorna och syncentrum i hjärnan är friska. Exempelvis går det att träna på att ändra skärpa (ackommodera), att rikta blicken nära näsan (konvergera) samt träna upp samsynen, det vill säga ögonens förmåga att arbeta tillsammans och rikta ögonen åt samma håll. Den här träningen går ut på att förbättra hjärnans kontroll av ögonmusklerna.

Uppdaterad
20 februari 2023