Meny

Forskare med näthinnan i fokus

Publicerat den 16 mars 2017

Skönhetsupplevelsen när han tittar in i ögat är en av Manuel Casselholm De Salles drivkrafter. Som forskande ST-läkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus får han en djupare förståelse för patienternas behov samtidigt som han hela tiden tar del av nya rön.

Manuel Casselholm De Salles har ett väl avgränsat fokus för sin forskning – ögats näthinna, retina, och vad som händer när den drabbas av syrebrist. När det blir stopp i näthinnans vener svullnar gula fläcken, makula, som sitter mitt i näthinnan. Det kallas för central retinal venocklusion, CRVO, och ger synnedsättning av olika grad.

– Utan behandling har de här patienterna ofta en dålig synskärpa som blir sämre med tiden eftersom näthinnan mår dåligt av svullnaden. När ögat försöker kompensera syrebristen genom att bilda nya blodkärl leder det till svårbehandlat glaukom (tidigare grön starr) och prognosen blir ännu sämre, säger Manuel Casselholm De Salles, ST-läkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.

CRVO behandlas med injektioner med ett tillväxthämmande ämne, så kallat anti-VEGF, eller kortison. I regel behöver patienten få en spruta var sjätte vecka under ett år eller längre.

– Med rätt behandling kan många ha körkortssyn på ögat. Alla svarar inte på behandlingen men prognosen har blivit avsevärt bättre sedan de tillväxthämmande läkemedlen kom för några år sedan.

Jämförande läkemedelsstudie klar under våren 2017
Idag finns det två tillväxthämmande läkemedel som är godkända för behandling av centralvensocklusion. För att jämföra läkemedlen har man nyligen genomfört en studie vid S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Båda läkemedel är effektiva men erfarenheter tyder på att effekten sitter i längre för det ena preparatet och vi ville undersöka om det stämmer.

Resultatet av den jämförande läkemedelsstudien kommer att publiceras under 2017. I en annan studie undersöker Manuel Casselholm De Salles om cirkulationen i gula fläcken är kopplad till synskärpa och till syrebrist.

– Det är känt att det är så vid diabetes men ingen har tidigare visat att det gäller även vid centralvensocklusion.

En hel värld öppnar sig i ögat
Manuel Casselholm De Salles bestämde sig tidigt för att bli ögonspecialist, oftalmolog.

– Det är fantastiskt vackert att titta in i ett öga. Redan när du ser patienten genom mikroskopet har du oftast en idé om vad det rör sig om och hur du vill gå vidare. Du äger situationen på ett annat sätt än inom andra specialiteter.

– Trots att ögat är ett så litet organ så öppnar sig en hel värld när du ser in i det. Du får tillträde till något som du aldrig annars ser. Ögat är till exempel det enda stället där du kan observera och undersöka blodcirkulationen "live", säger han.

På S:t Eriks Ögonsjukhus, som är det enda ögonsjukhuset i Sverige, arbetar ett hundratal läkare som är experter på olika delar av ögat, som tårvägar, näthinna eller hornhinna.

– Inte så sällan är S:t Erik en sista instans dit udda fall remitteras som du kanske aldrig skulle fått se annars under din karriär. För mig är det en stor fördel, jag vill ju lära mig så mycket som möjligt.

Tidig dröm att bli läkare
Redan som barn – han växte upp i Lissabon med portugisisk pappa och svensk mamma – ville Manuel bli doktor som många i sin pappas vänkrets.

– Jag har alltid velat bli läkare, och när jag väl bestämmer mig för att göra något så gör jag det. Då hade jag förstås inte koll på vad yrket innebär men jag har aldrig ångrat mig. Det kan vara tufft med svårt sjuka människor, man får ge svåra besked och arbetsbelastningen är stor men man lär sig mycket om sig själv och om andra människor. Man får ett otroligt förtroende av patienterna, de öppnar sig och berättar om sitt liv trots att man aldrig träffats tidigare.

Manuel Casselholm De Salles har redan hunnit forska i två år och är sedan 2016 doktorand. Som forskande ST-läkare på S:t Eriks Ögonsjukhus möter han allt från bebisar till hundraåringar. Han uppskattar särskilt den variation som det innebär att vara klinisk forskare.

– Närheten till patienterna gör ju att det blir tydligt vad som är relevant att forska inom, vad patienterna behöver. Klinikarbetet tillför den dimensionen men om man bara arbetar kliniskt är det svårt att få tid för fördjupning och nya rön. Som forskare får du gå på djupet.

Manuel Casselholm De Salle har nyligen blivit pappa för tredje gången och njuter nu av föräldraledigheten.

– Ju fler barn man har desto mer lär man sig att slappna av och uppskatta livet med barnen, säger han.

I höst ska han fortsätta forskningsprojektet med att studera hur synfältet förändras under pågående behandling.

– De studier som finns är gamla, från tiden innan det fanns någon effektiv behandling. Sedan vill vi titta lite mer på det här med syrebristen och undersöka vad som händer patienterna över tid.

Fakta
Retinala venocklusioner, RVO, venösa proppar som stryper syretillförseln till näthinnan. Det är den näst vanligaste kärlsjukdomen i näthinnan efter diabetesretinopati. Central retinalvensocklusion, CRVO, är den allvarligare formen av RVO och drabbar omkring två av tiotusen invånare och år i Sverige. Kända riskfaktorer är stigande ålder, högt blodtryck, diabetes och glaukom.

Text: Gunilla Eldh

Foto: Johanna Hanno

Presskontakt

Kicki Morsing
Informationschef
Telefon: 08-672 31 34
karin.morsing@sankterik.se

Dela den här sidan:

Tipsa en vän om den här sidan

En länk till den aktuella sidan kommer automatiskt att läggas till i ditt meddelande.