Mer kunskap om kronisk ögonallergi som kan påverka synen
Atopisk keratokonjunktivit är en sjukdom som kan påverka synen. Hittills har kunskapen om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen varit relativt begränsad.
- Nu kan vi foga ytterligare pusselbitar till bilden av vad som påverkar inflammationsgraden, säger specialistläkare Emma Nivenius som försvarar sin avhandling " Studies on inflammation in atopic keratoconjunctivitis" den 16 december.
Atopisk keratokonjunktivit kan hota synen
Frågorna kring atopisk keratokonjunktivit (AKC) är många. Atopisk keratokonjunktivit är en inflammatorisk sjukdom som är kopplad till atopiskt eksem. Det är idag inte känt varför en del personer med atopiskt eksem även får problem med ögonen. Sjukdomen anses vara en form av ögonallergi men skiljer sig avsevärt från vanlig pollenallergi. Patienterna har ögonlockseksem, kronisk bindehinnekatarr och hornhinnan är påverkad i olika grad.
- Vi har velat förstå mer om vilka mekanismer som ligger bakom den här ögoninflammation för att kunna erbjuda patienterna en behandling som i möjligaste mån minskar risken för synbortfall, säger Emma Nivenius.
Sjukdomen är kronisk och debuterar ofta hos unga vuxna. Patienterna kan periodvis ha mycket stora besvär. Det är inte känt vad som upprätthåller inflammationen eller vad som styr försämringsperioderna. På grund av att hornhinnan påverkas kan patienten få nedsatt syn.
- Den behandling vi har idag är inriktad på att dämpa inflammationen. Kortisondroppar är det som sedan länge används mest. Tyvärr har kortison en del allvarliga biverkningar, t.ex. ett ökat ögontryck och därmed risk för att synnerven skadas, berättar Emma Nivenius.
Bättre behandlingsmetoder
- Nu vet vi att förekomsten av bakterier och svamp i och runt ögat inte direkt speglar eller påverkar inflammationsgraden men att antikroppsbildning mot hudbakterier möjligen kan vara kopplat till sjukdomens svårighetsgrad. Vi vet också att takrolimus-salva är ett bra alternativ till kortison för att behandla ögonlockseksem. Att utsättas för pollen späder på inflammationen, åtminstone tillfälligt. Men vi behöver fortsätta med vår forskning för att närmare förstå vad som orsakar inflammationen vid AKC och det främsta målet är att hitta sätt att undvika hornhinnepåverkan och därmed synnedsättning, menar Emma Nivenius.
Slutsatser från delstudierna
• Förekomsten av bakterier och svamp tycks inte vara kopplad till graden av inflammation vid AKC. Det kan finnas ett samband mellan antikroppsbildning mot hudbakterier och sjukdomens svårighetsgrad.
• Det finns en tydlig skillnad i koncentrationen av inflammationsämnen, s.k. cytokiner, i tårvätskan mellan AKC-patienter och friska och ett tydligt samband mellan cytokinnivåerna och bindhinneinflammationen.
• Både takrolimus-salva och kortison-salva har god effekt på eksemen men det går inte att visa någon gynnsam effekt på ögats yta efter tre veckors behandling. Det krävs studier över längre tid för att bedöma möjlig effekt på ögats yta och för att bättre utvärdera biverkningar.
• AKC-patienterna reagerade med en typisk omedelbar men snabbt övergående allergisk reaktion efter att ha utsatts för pollen. Efter 48 timmar kunde förändringar ses i halten av cytokiner i tårvätskan. Med fortsatta studier hoppas vi kunna få bättre kunskap om hur AKC skiljer sig från vanlig pollenallergi.
• AKC-patienter kan ha en ökad risk för hornhinneinfektion orsakad av svamp och en ökad risk för spontan hornhinnesmältning. Det är viktigt att känna till dessa tillstånd för att så snabbt som möjligt kunna ge korrekt behandling.
Fakta om studien
Studie I utvärderade påverkan av bakterieförekomst och svampförekomst på huden runt ögat och på ögonytan i fråga om graden av inflammation.
Studie II jämförde effekt och biverkningar av takrolimus-salva och medelstark kortisonsalva vid behandling av ögonlockseksem vid AKC. Möjlig behandlingseffekt på ögats yta analyserades också.
I studie III studerades hur AKC-patienter reagerar då ett pollenämne droppas i ögat.
I alla de tre ovanstående studierna bedömdes graden av inflammation bland annat genom att analyser av halten cytokiner (inflammatoriska budbärarämnen) i tårvätskan.
I studie IV och V, som är fallstudier, sammanställdes fall med svåra hornhinnetillstånd vid AKC som behandlats på S:t Eriks Ögonsjukhus.
